Göteborgsposten – 12 september 1867, sida 2

norr om Eslöf, sin bestämmelse, dervid såsom resultat uppgifves en kolflöts 2 fot mäktig på 48 fots djup. Emellan denna flöts och en öfre likaledes 2 fot mäktig, lär finnas 7 fot god sandhall. På egendomen Marieberg, mil från Landskrona, hafva borrningsförsök blifvit verkställda af grosshandl. Tranchell. Efter att hafva genomgått ett 90 fots lager af grus och lera och derefter några fot sandhall, påträffades ett kalklager, som i förra veckans slut genomgåtts till mer än 80 fot. Huruvida detta kalklager är värdt vidare uppmärksamhet, då det förekommer på ett jemförelsevis ganska betydligt djup, kan vara tvifvelaktigt. Det kalkprof derifrän vi haft tillfälle att se, tyckes emellertid vara ganska tillfredsställa nde. I Måndags inspekterades stenkolsfälten och hufvudsakligast det vid Billesholm afslutade schaktet af några ledamöter af Wallåkra-bolagets nya direktion. Dessa lära vid åsynen af den genom schaktningen blottade flöisen hafva yttrat sin öfvertygelse. att bolaget när som helst kunde med kraft gripa ver ket an, och tycktes vara mycket belåtna med det uppnådda resultatet. Hägring. Från Grimstad i Norge skrifves, att d. 22 Aug. kl. 10,5 på aftonen en hägring visade sig från Slotterö fyr i Öst och i riktning af segelleden mellan Östhammer fyr och Seilodden. I början visade den sig som när månen går upp bakom ett fjäll, men så minuter derefter antog den formen af ett fartyg med lanterna i masten, och kl. 10,10 såg den ut som ett stort skepp i brand, i det ett eldhaf visade sig från aktern till fören och från vattengången ända till uppe å masterna. Man såg temligen tydligt en hög mast på midten af ett skepp och i toppen af den ett klart bloss. 10,20 och aftog småningom, tills endast ett svagt ljusglimt var synlig i horisonten. Under 12 minuter såg det ut, som om ett stort skepp var i brand. Lufsten var tjock och ett fint regn föll, medan tenomenet syntes. Strömmingssisket. I de norrländska fiskelägena lärer detta fiske, enligt till Gefle ingångna skrifvelser, i år slagit högst illa ut. Deremot har det vid Gefle varit, i förhållande till några de senare årens fångst, temligen gifvande, hvadan ock derifrån under sommarens lopp afsändts till de nordligare städerna ett och annat hundratal tunnor af den för arbetsklassen oumbärliga förnödenhetsvaran, saltad strömming. Guldlager i norska Finmarken. Resande från Finmarken hade medjört sabulösa rykten om upptäckten af betydliga guldiager i Karasjok. Morgenbladet af d. 3 d:s meddelar nu följande närmare upplysningar om verkliga förhållandet. Vi hafva erfarit, att redan för något öfver en månad sedan ett telegram anländt till inrikesdepartementet från geschwornera Tellef Dahll, som i våras reste till Finmarken, efter att ha i fjol i några elfvar funnit anledningar till guld. D. telegraferar, att han nu funnit något guld i Karasjok samt i Anarjok och en stor del af Tunaelfven, så väl på norsk som rysk grund, och att derstädes finnas flera punkter, som förtjena att drifvas. I inrikesdepartementet har man hållit saken hemlig, kanske för det man väntar sig någon liten fördel af upptäckten; men i de sista veckorna har äfven här i Kristiania gått rykten om fyndet af guld i Finmarken. Från pålitlig källa veta vi, att de få arbetare, som der hafva gräft efter guld, ej hafva vunnit mer än en half spå eller allra högst 4 ort pr dag. I flera stora elfvar finnes guld, men man bör vänta med att sätta tro till ganska säkert öfvordrifna rykten, tills hr Dahll kommit tillbaka, eller man får säkrare upplysningar. Katarina Månsdotters stoft, skrifver tidningen Åbo Underrättelser, flyttades den 27 August kl. 5 e. m. från Tottska grafhvalfvet i Åbo domkyrka till den sarkofag, som nyligen blifvit uppstäld i Kankas-choret. Närvarande härvid voro: ordföranden i komiten för återställande af Åbo domkyrkas fornminnen, guvernören m. m. grefve Creutz samt ledamöterne grefve Armfelt, fabrikören Blomqvist, hofmålaren Ekman, stadsarkitekten v. Heidecken, kommerserådet Julin, bokhandlaren Lillja, vice-pastor Lindman, skolläraren Lundell, doktor Pinello samt handlanden Söderström, hvarjemte tvenne läkare, prof. doktor Elfving och stadsfysikus doktor Hahl, på kallelse hade infunnit sig. Protokollet fördes af hr Lindman. — Sedan kistan med de dyrbara qvarletvorna blifvit på väf upphemtad från sitt tvåhundrafemåriga lägerställe, borttogs det i många spillror sönderfallna locket, och befanns kistan hafva varit af furu samt så väl utsom invändigt beklädd först med lärft och derofvanpå med svart sammet. Endast ett handtag från en af sidoplåtarne anträffades, för öfrigt voro alla andra yttre ornament, troligen i följd at de plundringar domkyrkan tid etter annan undergått, spårlöst försvunna. Liket, som att döma af dess mumieartade beskaffenhet, varit balsameradt, företedde hufvudskålen och begge armarna skilda från den öfriga kroppen, hvilken ännu var temligen väl bibehållen. I magen anträffades en mängd smärre sidenlappar, dem man antager hafva blifvit begagnade vid likets balsamering; at kryddor kunde deremof numera intet spår upptäckas. Ben och fötter voro bäst bibehållna, de senaste ytterst små och ännu utvisande en vacker och hög vrist. Af svepningen återFE 0 — — 4 PÅ 2 A. Luftspeglingen varade till kl.