Göteborgsposten – 11 september 1867, sida 2

— Det betyder återtog Portin sträft att det är jag, som gör alla uppoffringarne, och att våra öfverenskommelser icke säga detta. — Ah! min Gud! vi äro ju icke konkursmessiga, vi äro tillräckligt säkra för att godtgöra er. — Visserligen framdeles, sade Cambrai. Portin fortsatte i sin buttra och vigtiga ton: — Jag har tillgripit de farligaste medel, jag har riskerat galererna. — Godt! emedan ni endast har riskerat dem, sade baronen. Men seende, att den andra ämnade bryta ut, tillade han : — Se så, för fan, min käre Portin, man kan icke skämta med 08Ss; vi uppskatta fullkomligt, hvad ni har gjort. Vi erkänna att utan er skulle affären hota att ej lyckas. Ni ser oss här till er disposition. Hvad vill ni, hvad har ni att befalla oss? Låt höra, hvar var då denna olyckliga volym? — Ja, hvar var han? upprepade Cambrai med otålighet. — Nå väl! den var ... den var hos en man, som skall låta skära halsen af oss alla tre, om vi icke förut låta skära af hans. — För tusan! ... sade baronen rysande. — Ve mig! stånkade Cambrai, som blef blyfärdad. (Forts.)