Göteborgsposten – 11 september 1867, sida 2

I betraktande deraf, att krigets första och sörnämsta orsak är bristen på ekonomisk jemnvigt; Att det för krigets undertryckande icke är tillräckligt att hemförlofva armåöen, utan att man äfven bör ändra den sociala organisationen i riktningen af en allt billigare fördelning af produkterna; Underordnar arbetarekongressen sin anslutning under fredskongressens antagande af härofvan framställda förklaring. Inom samma arbetarekongress föreslogs häromdagen, att man skulle inbjuda Garibaldi; men kongressen antog ej förslaget, utan resolverade, att eftersom Garibaldi är medlem af en mängd arbetareföreningar, vore hans plats i kongressen, der han äfven skulle vara välkommen — utan inbjudning. Ett af våra gårdagstelegram berättade, att Frankrike inbjudit Ryssland att gemensamt göra törslag hos Turkiet angående förbållandenas ordnande på Kreta för framtiden, på basis af luguets återställande å ön. Det vore väl, om någonting faktiskt kunde i detta hänseende åstadkommas, hvilket garanterade den kristna befolkningen säkerhet mot turkarnes öfvervåld och hämnd. Kreta erbjuder f. n. den sorgligaste anblick man kan tänka sig. Befolkningen derstädes har ansenligt minskats. De kristna familjer, som ännu finnas qvar derstädes, äro eländigare än någonsin. Kreta är ötverfyldt med soldater; handeln ligger alldeles nere. Produktionen är ytterligt förminskad och Jupiters vagga, Ceres älskade ö, är oaktadt sitt herrliga klimat och sin bördiga jord ett hemvist för det förfärligaste elände. Den engelska tidningen Standard meddelar en korrespondens derifrån at d. 23 Aug., hvilken lyder sålunda: På södra kusten af Kreta vid Said-viken, hafva talrika familjer inskeppat sig. D. 30 Juli tog den franske vice amiralen Simon ombord på ett par fartyg 1,200 qvinnor och barn Dessa olyckliga varelser befunno sig i det mest beklagansvärda tillstånd, halfnakna, med sargade, blödande fötter och blottade på allt. Den ryske kommendoren Bentakoff befanu sig der äfven ombord på ångaren Bombori-. Då de franska och ryska fartygens båtar lace till vid stranden, blef man vittne till en förfärande scen. Qvinnorna kastade sina barn i båtarne och hoppade sjelfva ned i vattnet, för att tvinga sjömännen att taga dem ombord. Flera drunknade pa detta sätt. Man måste stöta båtarne ut ifrån laud, för att hindra de olyckliga från att kantra dem. Flera af dessa qvinnor störtade af trötthet, emedan de måst tillryggalägga flera mil under en brännande sol, för att kunna uppnå stranden. Före inskeppningen hade viceamiralen Simon hatt ett samtal med turkiske befälhafvaren Omer Pascha och hade af honom begärt tillåtelse att få taga de olyckliga ombord. Omer Pascha vägrade först. Då utbrast amiralen: Jag hir befallning att taga de olyckliga ombord, och jag skall göra det! Da Omer Pascha, som var närvarande vid inskeppningen, fick se de ame, sade han; Jag är belåten med att man befriar mig ifrån dem! Jag hade ej någoa föreställning om detta elände bland bergen. Men eftersom ni tager familjerna, så tag äfven de frivilliga, som kommit hit från Grekland! Sådant är nu tillståndet på Kreta. Visserligen har den grekiska regeringen icke varit utan sin del i att uppmuntra de grekiska frivilliga att begifva sig till Kreta och der underhålla upprorslågan, fastän det borde vara tydligt, att ön ingenting hade att vänta, då ej någon stormakt verkligen trädde med makt emellan för Kretas sak. Grekland har således sin del i ansvaret för öns olycka. Men skulle det väl vågat intaga, gentemot vestmakternas föreställningar, en sådan hållning som det gjort, om det icke dertill uppmuntrats af en annan makt? Och denna makt har varit Ryssland, som med ett diaboliskt intrigspel underblåser upprorslågan i Turkiets kristna provinser, endast drifvet af sin omättliga vinningslystnad. De nationer och folk, som stödja sig vid detsamma, kunna af Kretas öde bäst lära, hvad de ha att vinna af Rysslands hala och hycklade vänskap. Ryska regeringen har enl. Times i Nordamerika inköpt 6 stora pansarfartyg. Nordtyska parlamentet skulle i går öppnas af konung Wilhelm I i egen person. I Nänchens diplomatiska kretsar berättas allmänt, att emellan Preussen och Bayern förklaringar nyligen utbytts, i hvilka Bayern skulle mycket bestämdt hafva uttalat den grundsatsen, att hvarje arrangement mellan Nordförbundet och Sydstaterna, som öfverskrede Pragerfördragets bokstaf och anda, skulle behöfva Österrikes fria och klart uttryckta bifall. Det påstås, att Berlinerkabinettet ovilkorligt anslutit sig till denna åsigt. Frankrikes kejsarepar jemte den kejserl. prinsen, hvars helsotillstånd de tyska tidningarne återigen en tid haft brådt med att skildra såsom förskräckligt dåligt, befinner sig nu i Biarritz. Vid sista dragningen å Österikes ena lotterilån tillföll högsta vinsten, 40,000 floriner, tio bysättningsfångar i Wien, hvilken hoplagt sina sista besparingar för att köpa en lott — hvilken visade sig bättre än, den som förut tillfallit den. :