Göteborgsposten – 30 augusti 1867, sida 1

Smedjegatan. Göteborg. 2:ne medlemmar, om de sig anmäla före kl. 7 e. m. den 30 d:s å hr L. G. Bratts kontor. De unga baronerna Rothschild ankommo i går med södra snälltåget från Jönköping hit och afresa i dag med ångf. till Stockholm. Svenska språket och folkskolan, En insändare har meddelat oss en atskrift af töljande betyg från en skollärare till någon hans lärjunge, hvilket sorgligt n.g utvisar, huru det kan vara möjligt, att man sätter till ungdomens undervisare personer, hvilka sakna ej blott den enklaste elementära kunskap i sitt eget modersmål, utan äfven redig tankegång. betyg för A. A. i K. är född den 8 Juli år 1851 har hos mig varit i 12 skolor, hvarför han har uppnått följande lärdom Svedbergs räktningsbok Hela från början till slut Svänska språkläran utläst hela Tyskska d:o till hälften Geografi — genomgått och Dess följande kartor. gymnastik öfver berömlig. skrifver mycket bettre än jag (l) Svänska Historien hela. Cathesjes och bilisska Hosterien till beröm utom allt annat uppfört sig ärlig och höflig Skollärare i Eda Såken den 20 Augusti 67. N. Sevin. Vi lägga solkskoleinspektorn i Carlstads stift särskilt på hjertat, att göra sig underrättad om, huru man i Eda Såken lär sig Svänska språkläran-; eller ock att vederbörande landsting etter hand sjelf tager kontrollen öfver folkskoleundervisningen om hand. Tidskrift. Af Dansk maanedsskrift bar julihäftet ingått och är af stort intresse. Den första uppsatsen deri berör hvar och en, som intresserar sig för nordens historia, och omhandlar Napoleon I:stes förhällande till Norden och särskilt till Danmark, af dr J. Forchhammer. Förtattaren har härvid i väsendtlig mån begagnat de Schinkel-Bergmanska Minnena och har velat ådagalägga, huru Napoleon I ifrigt umgicks med tanken på att Skandinavien skulle uppträda genmensamt, ja, ville tvinga Sverige att göra gemensam sak med Danmark. — Den andra uppsatsen, af p. a., afhandlar r Ferd. Wibels undersökningar angående bronsåldern. Dessa utgöra försök till vederläggning af prof. Nilssons hypotes om att bronsåldern i Europa och särskilt i Norden framkallats af de på Europas kuster färdande och handlaude fenicierna. Ja, vetenskapen har på senare tider kommit till det bestämda resultatet, att tenicierna aldrig vågat sig synnerligt långt utanför Gibraltar sund; att fenicierna icke plöjt de nordiska hafven; att de kände och begagnade både jernet, silfret och blyet, under det att ingen af dessa metaller var känd i vår bronsålder. Redan detta enda faktum är tillräckligt för att visa, att bronskulturen ej kan med något skäl tillskrifvas fenicierna. Hvaremot Wibel kommer med de danska forskarne till det resultat, att bronsålderns kultur är helt och hållet inhemsk, att dess ursprung hänvisar till de britiska öarne och att den således kan anses för ett högre utvecklingsstadium tör dessas ursprungliga innevånare. Hättet afslutas med en statistik uppsats om Ågparbanherna i Danmark, Norge och Sverige, ur hvilken vi taga oss tribeten att här återgifva: Vid slutet at år 1864, det sista året för hvilket vi ega upplysning om sparbankerna i brödrarikena, voro insatta: i Danmarks 74 sparbanker inalles ett belopp af .... Svenskt Rmt Rdr 78,485,620, i Norges 221 d:o 69,835,416. i Sveriges 179 d:o 36,415,348. Folkmängden kan under samma tid antagas hafva uppgått till: ———— mmm