Göteborgsposten – 7 augusti 1867, sida 1

På vägen bad Amelie fru de Saint-Valicz att uppstiga med henne till Leonard Durban. — En af min fars förnämsta arbetare, som han hyser mycket intresse för tillade hon. Fru de Saint-Valiez kände som man kanhända påminner sig, redan Leonard, äfven hon intresserade sig för Amelies skyddsling. Oaktadt hon var längt ifrån att ana utsträckningen och isynnerhet naturen af den känsla, mille Portin erfor för Leonard, insåg likväl fru de Saint-Valiez snart, huru mycket den unga flickan oroade sig öfver den sjukes tillstånd. Hvarje qvinna, som älskar, är i allmänhet fallen för att förguda föremålet för sin passion; också betraktade fru de Saint-Valicz Fråderic Mähldorf som en af sin tids bästa läkare. Dessutom hade Portins talrika bekantskaper och hvarje Fråderies förbindelse med dem kunde en eller annan dag utöfva ett lyckligt inflytande på den unge studentens framtid. Ändtligen, då baronessan förutsåg, att Amelie och hon skulle göra mer in ett besök hos Leonard, var hon ranhända icke ledsen ölver att der möjligtvis en eller annan gång sammanträffa med den, hon älskade. Också föeslog hon att till Leonards sjukläger skicka en ung läkare if sina bekanta, full af talang och nit. M:lle Portin antog detta anbud med ifver. Fru de Saint-Valiez skref genast till Fråderic Mihldorf. Ehuru Leonards blessyr hvarken var farlig eller djup, rambringade den temligen oroande symptomer. Detta kom