Göteborgsposten – 20 juli 1867, sida 1

vB Deromiås OCH Som i väsentligaste mån bidrog till det högligen angenäma minne, hvilesket hvarje deltagare i denna lyckade fest måste medföra från densamma. I ej ringa mån al bidrog här till jemväl det humana och förTbindliga sätt, hvarpå sällskapet under hela dagen tillhandagicks af jernvägens högre och lagre tjenstemän. i I det man under skämt och glam i jernvägskupeernas lugna hamn ilade tillbaka till det gamla Göteborg hade emellertid Jofur hunnit att vredgas på all den hyllning som Junder dagens lopp egnats Bacchus och lät i harmen sina blixtar ljunga så tappert, ötvergöt vid deras framkomst till staden vingudens trogne dyrkare med sådane oerhörda vattenmassor att man granneliga kunde inse att guden var mäkta förgrymmad. Icke ens under veckans lopp har gubben molnskockarens 5harm hunnit lägga sig och vill råga på allt Jhar hans humör råkat på tvären just som den trefliga fruntimmersveckan under öfliga takdroppsceremonier gjort sitt intåg. Sara började i går på ett ogement älskeligt sätt och känna vi Margaretha, Johanna, Magdalena, Emma och Christina så bli de aldrig en bit bättre, isynnerhet som den hederliga Almanackan Just under de dagarne med vanlig säkerhet spår — klart väder. För Jacobus, Martha och 7 Sofrare profeterar deremot samma glada författare regn eller mulet och då kanske man kan ha giltig anledning att hoppas på godt väder. Icke alla grumsa dock öfver det välsignade plaskandet och alldeles bestämdt icke hrr Ahman och Pousette. Så länge det var solsken och vackert väder, så länge var det skäligen klent besatt i teatersalongen, men så sort det börjat mulna har publiken åter talriskare infunnit sig för att njuta — i främsta rammet af Björnstjerne Björnsons väldiga skapelse Nellan drabbningarne, en dramatisk produkt af sådan sannt poetisk gedigenhet att den svårligen kan, endast efter en föreställning, uppskattas till sitt fulla värde. Fru och Ihr Raa ha i sina resp. roller lyckats att väl sintränga i Ingas och Halvards djupt anlagda skarakterer och lösa, isynnerhet den sednare, denna sin uppgift utan att någonsin falla in i ett här störande pathos. Om hr Gustafsson icke förmådde gifva en fullt tillfredsställande bild af den på samma gång svärmiske och nordiskt kraftfulle kung Sverre bör detta icke förundra; denna roll torde näppeligen fullt tillfredsställande kunna återgifvas af någon nu lefvande svensk skådespelare, undantagande den ojemförlige tragiker som på k. scenen i Stockholm utför densamma. I alla händelser utföres stycket så att det förtjenar ses icke en utan flera gånger. Hr Nyforss har i Hedbergs tillfällighetslappri Under utställningen som den inpiskade, aldrig rådlöse rockborstaren Andersson skaffat vår publik högtider af skratt. Denne skådespelare eger framför de flesta af sina svenska medbröder den stora förtjensten att säga sina saker naturligt och tillika på ett så oemotståndligt komiskt sätt, att de obetydligaste saker derigenom förefalla lustiga. Med ett ord det är natur i hans spel, det vill säga, Just det som våra svenska dramatiska artister af båda könen i allmänhet ha så oändligt litet af. Med hr Nyforss som gäst eger AhmanPousetteska sällskapet så stora ressurser, att dess föreställningar antagligen icke skola komma att sakna en talrik och road publik. Detsamma torde väl imorgon ångf. Westergötland kunna ha att påräkna på sin lustresa till Särö, enär etter hvad det förljudes, skarpskyttemusik-kåren med nämnde ångfartyg kommer att företaga en liten trip på det blå i det blår. Apropos trip, finnes det då icke inom vårt kära Sverige en man nog företagsam att söka draga fördel af den enorma prisnedsättning, som beviljats för en resa till verldsutställningen i Paris? Skola dessa fördelar, hvilka man öfverallt i andra länder sökt att så m mycket som möjligt låta komma den iytelli-t gente och skicklige arbetaren till godo, i Sve-A rige lemnas alldeles obegagnade, som vi före. ställa oss endast och allenast derföre, att alla ! vilja att yxan skall gå, men ingen vill hälla i skaftet? Och dock ega ju äfven vi slöjdför-leningar, handtverkarföreningar, arbetareföreningar, kortligen sagdt, en mångtald institu tioner, inom hvilka vi antaga att ett dyliki förslag icke allenast borde väcka anklang utan Å ifven, om också icke utan alla svårigheter — när och hvar hopa sig icke sådana? — me Ö lelst förståndiga och praktiska anordningar Ja borde kunna genomtöras. Må man dock icke undera alltför länge, ju förr dylika vutställ-d ningståg kunna anordnas, desto bättre, snart v nog kommer den kulna och regniga hösten fö såvida den icke redan kommit!) och lägger la innu värre hinder i vägen! st I åtskilliga svenska tidningar har nyli-in sen cirkulerat en pikant historia om ven äkta m nan af vax. Den uppgifves vara hemtad ur å idningen Figaro. Vi veta icke om dermed nenas danska tidningen med detta namn, för sre vilken den bekante Robert Watt är hutvudä — —9 — ——— R — — —— —09 — An HD — — —