Parisiska Nattsidor) af Alfred de hbröhat och Octave Före. Öfvers. — Herr Martois? frågade Leonard inför hvilken Pe rizel haft den försigtigheten att taga detta falska namn. — Han väntar er sedan en halftimme, svarade sader Bosco, en afskyvärd puckelryggig med ansigtet betäckt med sår, som under föregifvande att gå efter tobak gick bort till en granne för att vid händelse af behof kunna åberopa sin frånvaro. Ianan han gick in kastade Leonard en uppmärksam blick omkring sig. Utom en liten flickstackare om femton år, fader Godiveau-Boscos dotter, som låtsade sofva, var första salen tom. Ett dåligt, rökigt talgljus upplyste det knappt. Utanför föll regnet och vinden tjöt klagande. — Hitåt, min herre, hitåt! skrek den falske Martois, visande sig med glaset i hand i kabinettsdörren. Leonard inträdde. — Blott så mycken tid att sluta buteljen och jag är till er tjenst, sade Perizel. Ni dricker väl ett glas vin? ) Forts. fr. N:o 150.