Göteborgsposten – 28 juni 1867, sida 1

mi 64 ned genom hans skorsten samt betalte 5 10 Å till den man som gjorde det. Förut ha a blifvit upplyst att en Hallom lade sig iförså för en person vid namn Samary Sutclifle oc gjorde honom lam med en mankiller. Sut cliffe tillhörde en annan arbetareförening oc Broadhead bekände att denna förenings sek reterare frågade honom om han kunde rekom mendera en person satt utföra arbetet oc att han kanske rekommenderat någon dertil Slutligen har han bekänt att försöket förlide höst att spränga Fearnenough i luften var upp i gjordt al honom, att han använde Crookes fö alt göra det samt att han dertöre gitvit honon 115 K. Detta tilltag var det som gat anled ning till de undersökningar som nu egt rum Crookes såväl som Broadhead hade ifrigt för nckat all kännedom derom, och hade ändsintill de sista dagarne varit öfverens on satt fortsara i sitt förnekande. i Sådan är katalogen på de brott, hvilk: denne man bekänt sig vara skyldig till. Har sicke blott bekänner sitt medvetande om dem utan medger och försäkrar äfven att de blitsvit tramkallade af honom, såsom nödvändiga medel för att underhålla unionen. I Crookes som alltid var till hands, synes han ha hafi sen agent, som icke var någon dålig representant af honom sjelf — en man, som kunde bli anförtrodd att behålla en hemlighet, en god skytt och med stor nerv. För ögonblicket läggande åsido andra konsiderationer, kan man ej annat än bli förvånad öfver den ljerfhet, beslutsamhet och energi, som utvecklats under hela denna historia. Broadhead är utan tvifvel en märkvärdig karakter, och det är blott rättvisa mot trades unionerna att erkänna det vildheten och grymheten hos unionen i Sheffield under de sista åren till stor del måste tillskrifvas honom. visserligen kan det ingalunda tillskritvas honom ensam, och det är icke omöjligt att en eller annan mildrande omständighet kan komma i dagen. Broadhead uppger att sekreteraren för en annan förening var: deltagare i angreppet mot Fearnehough och gaf honom 15 till utgifterna. Det har bevisats att en annan sekreterare rådgjort sig med honom om ett försåt för Sutcliffe, och han berättar att tjenstemän från de olika arbetareföreningarne ofta ella om dem, som ej vilja gå in i unionerna, och ofta arrangeras s. k. rattenings, d. v. s. skrämsel för dem som ej vilja deltaga i för eningarne!. Men hittills synes ingen ha varit så verksam, så samvetslös och grym som Broadhead. Han har erkänt sig ha sörtaltat de flesta at de hotande bref, som blifvit upplästa under de tidigare undersökningarne. Huruvida han tjenade sina personliga intressen på samma gång som unionen, är ännu icke lätt att säga. Han bekände, att han lagt sig till 5 af de 14, hvilka sekreteraren för en annan förening gilvit honom lör angreppet mot Fearnehough, och om han vid andra tilltållen kunde se sig sjelf till godo, så var det visst intet som höll honom tillbaka. Hans berättelse om det sätt, hvarpå penningar förskalfades för alla dessa utgitter är af intresse. Penningarne för 1the rattenings lemnades af unionens Åundersökningskomitå-, hvars beslut aldrig motsades. Men de stora brotten meddelades aldrig denna. Broauhead tog dessa på sig sjelt, och för att erhålla penningar föralskade han böckerna. Då en arbetare beN talade 12 sh. införde han detta som 8 sh. Då man betänker att böckerna voro öppna Ör att granskas af alla föreningens mediemnar, synes det underligt ait denna försnill-i! ning aldrig upptäckts. Broadhead söorsäkrade,! utt så ej var lallet och tillade, att då komi-i cen tillsattes för att anställa undersökningar t sak n, hade han brännt upp åtskilliga atlo ina böcker. Med ett ord — denne man varu esluten att unionens lagar skulle upprätihäl-u ws och han ryggade ej tillbaka för något. r Jen djerrva panna han visade allmänheten är sä j den minst förvånsude del af denna berät-!u ilse. Han skrer bref till åtskilliga tidningar, ic kryckande sin afeky för mordet på en man so d namu Linley, hvilket äfven begätts afa er — — V— ——— — — —