Göteborgsposten – 21 juni 1867, sida 1

8 öre. — Tidningens Byrå är i husetN:o 5 ————————— — — Patent. Patent under 5 år har i Dan mark blifvit meddeladt majoren grefve A. E. Wirsn på rättigheten att i Danmark förfärdiga eller låta förfärdiga af honom uppfunna gaskaloriferer. IIästauktion kommer att ega rum å Bäckaskog d. 8 nästk. Juli. Icke mindre än 52 hästar skola dervid utbjutas till försäljning. Hästarnes ålder är från 3 till 6 år. Med. lic. examen aflades vid Karolinska institutet d. 31 sistl. Maj af med. kand:ne A. W. 0. Egerström, P. E. F. Hallenberg och 0. Lindberg. Ny ångslup. Från W. Lindbergs mek verkstad å Södra varsvet i Stockholm har d 18 d:s till k. sjökartekontoret levererats en propellerångslup at jern om 5 hästars kraft, som lär komma att erhålla namnet Tärnan. Å. denna ångslup, som för öfrigt, enligt N. D. A, är af vacker och solid konstruktion, är applicerad en at hr Lindberg uppfunnen loduppvindningsmaskin. Maskinen, som är af särdeles enkel konstruktion, ligger med sin slidrörelse utanpå den å dessa slags ångslupar vanliga kupolpannan och skötes af en man med den största lätthet. Det är den tjerde af dessa maskiner, som hr Lindberg konstruerat för k. sjökarte-kontorets räkning, hvarigenom betydlig besparing af tid och arbete vid de återupprepade lodningarne under sjömätningar åstadkommes. Till förmån för Nordslesvigarne gafs sistl. Thorsdags afton i Kristiania å Klingenberg en fest, som var besökt at mellan 1,500 och 2,000 personer. I Morgenbladet läsas derom följande närmare detaljer. Den ostadiga väderleken, omvexlande regn och solsken gjorde att antalet deltagare i festen icke var så stort som det utan tvifvel blifvit fallet, om man kunnat räkoa på en vacker, strålande sommardag. Omkring kl. half 7 e. m. började det dock att blifva lifligt omkring den stora festsalen, der tillfälle stod öppet att bjuda lyckan handen, genom att taga lotter till en tombola, hvartill insamlats öfver 1,600 till en del mycket smakfulla och värderika artiklar. Utdelningen af vinsterna skedde af unga damer och tombolalotterna hade en så strykande afsättning att försäljningen deraf inbragte närmare 1,000 sv. rår. Under tiden hade teaterns orkester i trädgården utanföre underhållit publiken med åtskilliga nummer intill kl. 1.8 då platsen framför Klingonbergs hufvudbyggnad var uppfylld at en brokig högtidsklädd menniskomassa och en för tillfället af A. Munch författad vacker sång afsjöngs. Derefter trädde Björnsljerne Björnson fram på balkongen och höll ett varmt och inspireradt föredrag med anledning af dagens fest. For ett par månader sedan, sade han, stodo två män ensamma i den tyska riksförsamlingen och förklarade under hån och spott, att de voro danskar och icke ville annat vara. Och oaktadt vi gentemot den stora tyska nationen äro likaså fåraliga som dessa två i förhållande till riksförsamlingen, så är det oss dock en glädje att kunna bekänna, att deras sak är vår och att Tyskland kränker vår rätt genom att undertrycka NordSlesvig, genom att undertrycka en del af vår lilla nordiska nationalitet. Det kan understundom kännas hårdt att lida orättvisa. Men, bättre att höra till en liten nation, som lider sådant förtryck än till en stor, som utöfvar det. (Bifall). Vedergällningen kan icke uteblifva. Större, starkare och fastare riken än detta hade gått under. Tal. citerade den österländska berättelsen om Moses som Gud på Sinai visade rättfärdighetens källa. En ryttare kom till källan och vattnade sin häst. Då han red bort derifrån, tappade ban en summa penningar. Straxt efter kom en gosse till källan, fann penningarne och ilade glad derifrån. Efter denne följde en gammal man som utsträckte sin trötta lekamen vid källan. Snart kom också ryttaren tillbaka för att leta efter sina penningar, men då den gamle mannen icke kunde återskaffa honom dem, dräpte han honom på det ömkligaste. Och Moses blef förfärad och sporde Herren, om detta var rättfärdighet, Ja, sade Herren, ty vet, att den lille gossen var en faderslös och att den gamle mannen mördat hans fader, men ryttaren var en orättfärdig, som hade röfvat penningarne. Och derfore är det rättfärdigt, att den lille saderlöse får godt af dem. Sålunda finnes det ofta en djup rättsärdighet i det hvari vi ieke kunna skönja det. Ty vi föras icke till en sådan rättfärdighetens källa. Men vi må erinra oss, att vi i historien ega en sådan