Göteborgsposten – 20 juni 1867, sida 1

trekantig polishatt. Äfven här förfölja de oss således. Nåväl, tåget beger sig in i kyrkan, men märkvärdigt nog stannar allt folket utanför. Skulle de icke vilja vara vittne till den ära som vedersares en af stadens egna döttrar? Likgiltiga menniskor, vi lemna er åt ert öde, men vi skola åtminstone visa att en främling förstår bättre än ni sjelfva att uppskatta det sublima i denna högtidlighet, och vi tränga oss fram till Edens port. — On ne passe pas, monsieur! — Är det icke tillätet att gå in i kyrkan? — Gå ner på mairiet och skaffa er biljett om ni vill slippa in. — Godt! och hvad kosta de? — Femtio centimes. — Merci, monsieur. Der ha vi ägget. Betala, betala, det är fransmannens lösen och kyrkans tjenare äro minsann icke bland dem som försumma att Åpassa på. Om de varit riktigt praktiska så hade de emellertid etablerat ett biljettkontor utanför dörren, då bestämdt flere nappat på kroken, som nu hunno slå det ur hågen vid närmare besinning under vägen till mairiet. Vi ha sett nog af festen så att de få verkligen fortsätta utan 088 och vi begifva oss i stället hem till Paris igen, reflekterande under vägen på sens moralen af tillställningen. Dygden belönar sig sjelf och blir ytterligare belönad, det är sannt, och det är roligt att se att denna sats åtminstone någon gång praktiskt tillämpas, men å andra sidan, hvad måste man tro om det samhälle, der en sedesam och ärbar flicka skall offentligen föras omkring gatorna för att betraktas såsom ett underdjur. Lyckliga Nanterre som åtminstone kan trösta sig med en dygdig flicka om året. Men om vi nu från denna biutflygt skulle återvända till den egentliga expositionen för att återtaga våra promenader der. Vi stannade vid Tunis och Marocco och midt öfver gatan hafva vi Förenta Staterna. Utan det ringaste hinder hoppa vi således ötver oceanen. Mången som törivrat sig till detta Canaan skulle kanhända önska sig att lika ledigt kunna tillryggalägga detta breda svalj som skiljer honom från fosterjorden. Det unga Amerika har ingen fornhistoria och har derför upplåtit sitt rum i den historiska afdelningen åt England. I målningsgalleriet har det förstått både att intaga och häfda sin plats. Såväl de båda sidorna at rue de dAtrique som en del af galleriet, endast med ett bredt måladt streck skiljdt från Englands, upptaga åtskilliga förtjenstfulla arbeten, hvaribland landskapsmålning tyckes utgöra den mest framstående genren. Af dessa är en framställande ett natursceneri vid den regniga årstiden under tropikerna af storartad effekt. Afven Susquehannas källor är ett sstycke präktigt landskap. Af större figurmålningar intager Det republikanska hofvet un der Washington ett framstående rum. Skulpturen är mindre representerad, en faungrupp och en byst af Lincoln, båda i marmor och en bronsstaty af Napoleon den förste Järo emellertid värda att uppmärksammas. Lincoln, Amerikas så högt älskade son, finnes här för öfrigt reproducerad på åtskilliga ställen, så väl i olja som i gravyr. I lithografiväg hafva ett par Bank Note Companies framvisat utmärkta sedeltryck, planscher, frimärken ete. Fotografler saknas icke heller här, till en del rätt goda, hvaribland steoroskopbilder på glas här äro de första vi påträffat i de länder vi hittills beSökt. En mängd inventiösa stämpelpressar, af hvilka hvar och en åtföljes af ett helt litet boktryckeri af stilar för att ombyta datum, nummer och dylikt, synas för affärsmän vara sen god och användbar artikel. I musikklassen bjuder Amerika på orglar och pianos i mängd samt kolossala och invecklade messingsinstrumenter, som äro en hel mansbörda hvart och ett för sig. Af böcker för blinda finnes ett stort lager. Derefter följa åtskilliga modeller af hospitalsbyggnader, som synas vara dels rymliga, dels beqvämt och fördelaktigt inredda. En dentist har framställt utom andra prof på sin metier ett lager af tänder, som här tyckes vara en riktig grosshandelsartikel, uppträdda som de äro på kartor liksom knappar och annat nålstolskram. äfvenså en samling