Göteborgsposten – 14 juni 1867, sida 2

Pays omtalar ett par tilldragelser, hvilka man tolkar såsom stående i något samband med attentatet. Omkring kl. 2 på morgonen d. 7 d:s hörde man i Rue Montmartre nära boulevarden ropas på hjelp och skriken: Mord! mord! En massa menniskor skyndade dit. En ung man störtade med blodiga händer och ansigte som en vansinnig ut ur Hötel du Tyrol. En läkare, d:r M., som bor midtemot, egnade honom den första skötseln och förklarade, att såren härrörde från skärfvor i de krossade fönsterrutorna, mot hvilka han rusat i ett anfall af raseri. Den unge mannen fasttogs och förhördes af en poliskommissarie. Man erfor då att han hette Knoll, var polack, 21 år gammal och medicine studiosus. Sedan han lemnat sin boning vid Rue S:t Francais, hade han för natten tagit ett rum i Hötel du Tyrol. Polisagenterna frågade honom, om han bevistat revyen och befunnit sig i närheten af kaskaden. Han svarade: Ja. Då man derpå gjorde honom ytterligare frågor, blef han åter besynnerlig och ropade: ÅJa, de stora i Ryssland ha gifvit mig en million! Men jag skall säga czaren allt! Man förde den olycklige till ett sjukhus. Skulle det vara möjligt, att det sista ordet i morddramat ännu icke är uttaladt? Den andra tilldragelsen är, att då czaren åkte med kejsaren förbi en grupp blusmän, kort innan skottet lossades, ropade desamma: Vioe la Pologne! Då skottet fallit, störtade samma män under rop af Vive V Empereur! efter vagnen. Dessa indicier äro visserligen något sväfvande; men de pågående häktningarne ge dock anledning att tro, det polisen vädrar en komplott. Dagarne efter mordattentatet har trängseln varit otantligt stor. Hvar och en vill se den plats, der attentatet egde rum. Bland de offentliga lokaler, som illuminerat rikast, nämnes ett Caf vid Boulevard des Batignolles, hvilket besökes nästan uteslutande at polackar. D. 7:de på aftonen egde en demonstration rum å Thååtre de VAmbigu Comique, hvarest man uppförde dramat ZEa Bouquetiere des Innocents-. Då den skådespelare, som utförde Ludvig XIII:s roll, uttalade följande ord, hvilka afse hans fars mord: Furstemord är en dubbel skändlighet! Den, som nedstö ter fursten, mördar landet!, utbrusto dånande hurraoch bravorop. Adresser, hvilka uttala afsky öfver mordförsöket ingå i mängd, äfven från polackarne sjelfva. Parisertidningarne offentliggöra följande skrifvelse: Undertecknade polackar hafva äran bedja Eder underrätta Edra läsare om, att polska emigrationen ernar afgifva en öppen akt, genom hvilken den vill frånsäga sig hvarje ansvar för det i går i Boulognerskogen föröfvade attentatet samt uttrycka de känslor af smärta och tadel, som denna förbrytelse ingifver hvarje polack. Emottag, hr redaktör etc. Undertecknadt: V. Alexandrowicz, prof. vid den högre polska skolan; Ch. Ruprecht, bibliotekarie vid d:o; Ad. Wronski, f. d. kapten; Johan Amborski, prof. vid polska skolan; Ild. Kossilowski, f. d. kapten; Apollinar Plucinski, prof. vid polska skolan. Rörande Beresowskis antecedentia erfares följande: Han är 22 år gammal och född i distriktet Dubro i Volhynien. Hans familj, som tillhörde den lägre adeln, var romerskkatolsk; under kejsar Nicolaus tvangs den att öfvergå till den grekiska religionen. Etter att ha deltagit i upproret, nödgades han fly och kom i början af 1864 till Paris. Han hade öfvergifvit sina studier, för att gripa till vapen. Efter sin ankomst till Frankrike, sökte han der förskaffa sig medel att fullborda sina studier. Dessa medel erhöll han utaf en af emigrationskomitåerna. Af denna fick han 200 fres, hvilka lemnades till bildningsanstalten Jauffret, der han tillbragte fyra till fem månader. B. var mycket arbetsam, sparsam och foglig. Efter dessa fem månader ville han ej längre falla komiten till tunga, utan fick plats hos Gouin, hvarest flera af hans landsmän redan förut arbetade. Han qvarstannade der tills början af innev. år och de minnen, han der lemnade efter sig, voro de af en god arbetare och kamrat. Sedan början af Maj trodde man, att B. lemnat Paris. Ingen såg honom under denna tid. Ingen af hans bekanta skulle för öfrigt ansett honom vara i stånd till ett sådant brott. De mest exalterade polackarne blefvo från törsta dagen strängt öfvervakade af sina egna vänner, men ej den ringaste misstanke skulle kunnat falla på Berezowski. D. 9 d:s gafs en stor och lysande fest i Versailles. Napoleon och kejsarinnan begåfvo sig dit med sina höga gäster kl. 1 på middagen och återkommo törst kl. !; 9 till Pa