Göteborgsposten – 24 maj 1867, sida 1

Komiten hade föreslagit, att ny justitierådman med årlig lön at 7,000 rdr skulle tillsättas. Hr Hedlund ansåg, att sammansättningen af magistraten och rådhusrätten borde blifva en helt annan än den nuvarande och att denna förändring borde införas nu, i stället för den föreslagna. Rådhusrätten borde delas på tre afdelningar och hvarje af dessa bestå af en ordförande, en bisittare och en notarie, hvilken på samma gång skulle tjenstgöra som domare — alla tre jurister. Blott en borgmästare skulle fiunas och denne skulle vara ordförande i magistraten. Stor besparing skulle genom en sådan anordning vinnas, och skulle det vara lättare att sedan öka tjenstemännens untal, i fall det befunnes för ringa, än det vore att minska det, ifall det blefve för stort. Besparingarne kunde användas till pensioner för tjenstemän, hvilkas ålder hindrade dem att med vederbörlig raskhet handlägga ärendena. Hr Philipsson erinrade att hr Hedlunds förslag gällde intet mindre än en fullständig omorganisation af magistrat och rådhusrätt och att meningen ej vore alt nu åstadkomma en sådan, utan blott vidtaga de åtgärder som för ögonblicket äro nödvändiga. För en omorganisation fordras helt andra krafter, annan tid, andra upplysningar än som stått den nedsatta komiten till buds. Tanken på att här liksom i Stockholm göra notarien till bisittare i rätten hade ölvergifvits till följe af de upplysningar som inhemtats af magistraten och då man hört att man just i Stockholm vore missbelaten med namnde anordning. Om frågan om omorganisering väckes, måste denna bänskjutas till ny beredning. Denna skulle ej inom året kunna utföra sitt arbete, och dock måste den sak som nu förelåge vara ordnad och ha vunnit konungens sanktion före den med nästa ar inträdande föreningen med Majorna. Borgmästare Ewert fäste uppmärksamheten vid, att ehuru Majornas befolkning med ölver 13,300 innevänare skulle läggas under stadens jurisdiktion, så blefvo dock ej tjenstemännens vid rådhusrätten antal ökadt, enär i stället för de tvenne litterata rådmän som skulle tillkomma, tvenne litterata komme att lörsvinna. Tal. visade vidare hvilken stor mängd göromål som utom lagskipningen ålåge rådmännen. Enl, svensk lag skola borgmästare och rådmän i rådhusrätt doma-; det vore således orätt aft notarien finge deltaga i domstolen. I hvarje afdelning skulle enl. hr Hedlunds förslag fionas blott 3 litterata rådmän. Huru skulle det då gå, om en af dem blefve sjuk. I Stockholm iunnes en myckenhet yngre jurister, hvarigenom användandet af protokollsföranden som domare der mycket underlättudes, och likväl var man ganska missnöjd med detta arrangemang. De tre afdelningarne jemte magistraten måste kommun att tillsammens få minst 10 sessionsdagar i veckan, och huru skulle de då få tid aw utöfva sina öfriga göromål. Carl Johans församling skulle dessutom gifva magistraten mycket att göra genom sina oregelbundna tomter, föranledda deraf att friköpsrätten der varit gällande. Hr v. Schoultz hyste ännu några tvifvel, om ej domstolsväsendet skulle kunna ordnas på samma sätt här som i Stockholm och önskade statistiska upplysningar om göromålen här och annorstädes. Haue för öfrigt intet emot en remiss till en beredning. Yrkade för öfrigt att lönerna för de nya litterata rådmännen skulle nedsättas. Hr Hedlund hade funnit nya stöd i sin åsigt i hvad borgm. Ewert yttrat. De många göromålen denne omnämnt vore administrativa och borde skiljag från de juridiska. Hvarje rådhusrättsafdelning kunde då lätt skötas af tre juridiskt bildade män. Tal. hade här och der sett huru domare på landet sjeltva förde sitt protokoll. Det måtte för öfrigt ej vara svårare för en ung jurist att deltaga i rådhusrättens beslut än att, såsom så ofta sker, sitta som domare på landet. — Tal. var ej emot en återremiss eller remiss till ny beredning. Borgm. Ewert erinrade om, att i bouppteckningar, arfskiften och bevillningskomitgerna deltogo litterata rådmän. Hänvisade tll att rådman och notarie väljes på olika sätt. Hr Berger erinrade om att man nu måste antaga ett förslag, som den siste Dec. i år kunde vara färdigt och af K. M:t gilladt: detta är knappt nog möjligt, äfven om förslaget i dag antages. Tal. medgaf, att rådbusrätten vore en för dyrköpt institution. Hvarje session kostade staden 3 d 400 rdr, och detta vore ofta de usla mål som der afgjordes icke värda. De bästa juridiska krafterna borde ej slösas på dylika struntsaker, och tal. hade tänkt sig att detta skulle kunna afhjelpas. Alla nyare reformer inom domstolsväsendet utgå just på att skilja protokolsförande och domare åt. — Med den stora reformen måste det emellertid anstå, då denna ej så lätt kan utföras. — Tal. fann det af komiten gjorda förslaget särdeles billigt och förordade dess antagande nu. Hr Philipsson ville att man nu skulle besluta om komitens förslag och åt hr Hedlund öfverlemna att inkomma med sitt förslag för att behandlas, hvarefter det i skrilvelsen till K. M:t skulle kunva omnämnas. Visade för öfrigt det orättvisa och oriktiga i att bestämma olika lönegrader för tjenstemän med samma göromål. Hr v. Schoultz jemforde rådmanslönerna här i! staden me! statens högste embetsmän. Trodde att: mången jurist skulle finna en lön af 6,000 rdr god, då han hade utsigt att få ännu mera. Sedan ytterligare något yttrats, afslutades diskussionen. Komiteens förslag om tillsättande af en ny litterat rådman antogs. Lönen bestämdes genom votering med 24 röster mot 12 till 6,000 rdr. Likaledes bestämdes lönen för den litterata rådman, som vid första ledigheten bland de illiterate rådmännen skall tillsättas, till 6,000 rdr. De öfriga punk