Goteborg. I stock, som genom en liten urholkning på mid j ten lemnar ett knappt utrymme tör en full vuxen karl att sträcka ut benen, hvarjemte han tillika måste vara eqvilibrist för att e förlora jemnvigten, har hår rang, heder oel värdighet af båt, och troligen en fin båt på köpet, emedan den är så omsorgsfullt bonad och polerad. Troligen kan den vid sträckrodd af ett par starka och kraftiga armar drifvas framåt i ilande fart, men nog måtte det vara lättare att hvälfva än att vända den, och icke Jlämpar den sig till familjeutflygter, såvida icke de lustsarande vilja rida grensle öfver fören och aktern. I det tredje rummet presenteras en kuriositet, en gondol från Venedig, utställd at kejsarinnan. Den tyckes tillika vara en antiqvitet, och har antagligen varit afsedd till lksärder, emedan såväl sjeltva båten som säten och stolar äro helt och hållet svarta, och kajutan eller salongen likaledes ötverdragen med ett svart bårtäcke. Afven i floden ligga expositionsartiklar; speljakter, ångslupar, en tysk lifräddningsbåt, en holländare m. fl., hvaribland vi ätven finna de små svenska ångsluparne från Lindholmen, som mycket beundras och vinna bifall. Den ene bär på sin vimpel i fören sitt nya namn Mathilde, hvartill den högtidligen döptes på en lustfärd, som prinsessan Mathilde för nägon tid sedan gjorde utåt Seinen med den. I dag skola de åter ut på lustfärd och äro högtidligt sirade med blommor och rödt sammet. Ombord stufvas champagnekorgar, glacelådor och iskaraffer, så att för förfriskningar tyckes vara rikligt sörjdt. En 60 personer skulle sällskapet blifva med prins Oscar i spetsen. Bland inviterade nämndes särskildt m:ll Christina Nilsson. — I nästa vecka komma bätarne troligen att börja sina reguliera turer till Billancourt. Som vi icke äro inviterade till ofvannämnde lustfärd, få vi väl fortsätta vår färd utåt stranden. På andra sidan Jenabron finna vi en hel ångfregatt, d. v. e åtminstone maskineriet och propellern med sin axel. Det är en 950 hästars maskin till pansarfartyget Marengo, men som huset för denna maskin annu står under byggnad, tå vi ej slippa in och taga den i betraktande. Här hafva vi den engelska marinafdelningen, lika fullständigt sorterad såväl med stora maskiner som med modeller och diverse tillbehör. En präktig relietkarta öfver dockorna och hamnen vid Sunderland finnes att studera. Nägra större modeller at fregatter i genomskärning med tillhörande planscher, upptagande namnen på fartygens alla delar, ända ned ull kolrummet, äro ganska intressanta och lemna den oinvigde tillfalle att närmare studera sig in i förhållandet om skeppsbord. Derelter följer en engelsk väl utrustad Life boat med sin tillhörande kärra för transporbering. ö Men hör, der ringer klockan. Skola vil ortsätta vår lusttur uttör Seinen och på Svanens vingar ila ut till Billancourt, landtbruke utställningen, på en stund? Båten ser visserligen något märkvärdig ut till sin konstrukuon, med sina båda hjul bort i aktern, men det betyder ingenting. Vi ge oss likväl at. Förbi den lilla grönklädda ön, som så cende ligger der och vinkar, och förbi hela Åuteulls läoga rad at brädstaplar passera vi tortifikationerna och äro nu utom staden. Men ulven landet är tätt bebygdt och de många höga ångskorstenarne amyda isynnerhet en nangd tabriksanlaggningar. En präktig jernvägsbro med gängoch körbanor på ömse sidor passeras likaledes, och efter en halftimmas färd landa vi vid vårt mål. Seinen gör här en stark krökning åt höser och den sonddekoration, som utbreder sig, ir särdeles behaglig. De grönklädda bergen, nellan hvilkas skuggiga lundar hus och villor lverallt framtitta, tyckas vara favoritplatsen ör en mängd sommargäster, hvilka i brokig ordning har slagit ned sina ullfälliga bopåar. Platsen heter också Bellevue och gör skäll ör namnet. Stränderna, öfverallt bevuxna med ummiga häckar och träd, se leende och inpjudande ut, dock är det endast från sjösidan le sålunda presentera sig; de ha nemligen let stora otörlåtliga felet att ej duga till pronenad. Marken, som genom flodens otta återsommande stigningar litet emellan står under. vatten, är lerig och gyttjig och företer vid : hade några penningar ty den fä— Jag.