Göteborgsposten – 15 maj 1867, sida 2

gretvo Bismarck som gaster vid sitt bord och ömma ett glas för deras välgång. Åtven i Nordamerikas Förenta Stater ser det ut till att för någon tid åter bli lugnt, sedan senaten nu följt representant husets exumpel och skilts åt, lemnande presidenten Johason qvar säsom herro ötver terringen. Ett at senatens sista ärenden, innan dess medlemmar foro hvardera hem till sitt var de flera ohka lörslag, som inkommit om ul Föreata Staterna borde inbianda sig un don i Mexico pågående kampen mellan republiken och kejsardömet. Desea sörslag beetvo dock alla samtliga tillbakavisade, emedan senaten ej ansåg unionen böra uttala sig till lörmåna tör Maximilians skonande, hvilken nu fick skylla sig sjelt, alldenstund han ej hade haft i Mexico att göra. Times Filadelfiakorresp. eäger i samband härmed: Mexicos slutliga öde, då kejsardömet blifvit fullständigt störtadt, är ej särdeles klart, men dess absorbering ar Förenta Staterna är mycket sannolik. Amerikanarne tro sin bestammelse vara att komma i besittning af hela Nordamerika, och underhandlingar angående Mexicos miörliving skola alltid vara populäraDet uppgifves emellertid med anspråk på tillförlitlighet, att sratssekreteraren Seward nu står i underhandliny med Juares ang. inköp för Förenta Staternas vräkning af hela Mexico. Hansi uppgörelse med Ryssland har visat sig vara sä lycklig och populär, att han är beredd att) inlåta sig på hvarje nytt företag af sammaj slag, som erbjuder sig for honom. En ångbålpslinie har redan upprättats, för att förena San Francisco med Sirka och för att offentliggöra iör verlden det nya territoriets försjenster, skall en vetenskaplig undersökningaexpedition organiseras at statsdepartementet, hvilken skall med ett regeringen tillhörigt fartyg afgå irån San Francisco will ryska Amerika före d. 1 Juni. Seward är ätver mycket ifrig enter att kunna bringa till ståud en territorial förbindelse mellan f. d. ryska Amerika och Förenta Staterna (nu hindrad af det inskjutande britiska området), och det berättas, att kabinettet redan diskuterat ett förslag om, att köpa de britiska besittningarne i Norra Amerika vester om 100:de longiludgraden och erbjuda anspråken på ersättning för de af Alabamar förorsakade skador i betalning till en del. Amerikanska folket är vildt, då det gäller annexation och skall sanktisnera allt af detta slag, som föreslås. ÅNewyork Times talar allvarsamt om annexering ar alla de bririskt nordamerikanska provinserna med deras fria samtycke, och Newyork Ileraldtror, att den nu lefvande generationen redan skall få höra, att ropresentanthusets talman utnämnt ven medlem trån hvardera af platserna Newyork, Quebec, New Archangel, San Francisco, staden Mexico, Panama, Havannah, Hayti och Jamaica till medlemmar af busets utskott för de utrikes angelägenheterna. År 1783 vid slutet af revolutionskriget upptog Förenta Staternas områae 820,680 (eng.) qvadratmil, år 1860 hade det växt till 3,010,277 d:o, och nu har det genom den ryska atträdelsen biifvit 3,491,453 d:o. Samme korresp. berättar, att den framgång Ariauuuska kabeln vunnit uppmuntrar till många liknande förslag i Amerika. Förutom Florida-Cuba och Florida-Lissabon-kablarne, har lagstittande församlingen i Newyork lemnat illlarelse åt ett bolag alt lägga en kabel från Newyork till Brest. M:me Ristori ger i dessa dagar sin arskedgerosresentation i Newyork. Hon tänker alrveså ul Havre d. 18 d:s. Hon beräknas hafva gjort sig en nettoinkomst ar 200,000 dollars på sin tur genom Amerika, hvars yankers hov alldeles fintrollat. Romersk-katolska erkebiskopen, Förenta Siaternas primas, John Spalding, ligger farligt sjuk. Det motförslag, som det af Frankrikes lagstiftande kår nedsatta utskott ingitvit i hänsyn till armåens omorganisation, är nu bekant och går onl la France ut på söljande: 1. Kontingenten skall för hvarje år fastställas genom lag på basis af en armö om 300,000 man; 2. De genom lottning till bestämd tjenst förmögna delas i två kategorier: a) armå och b) mobilt nationalgarde; armöen består at aa) den i aktiv tjenet och bb) reserven; 3. Tjenstetiden är nio år, fem i den aktiva armöen och fyra i reserven för det till den aktiva tjensten bestämda manskapet, de andra deremot tjena fem år i reserven och fem i det mobila nationalgardet; de, som endast kallae til nationalgardet, hafva blott fem års tjenstgöring; 4. Befrielse från krigstjenst afskafkas, legovasendet. sådant det bestämdes genom lagen at 1830, sasis älles, och man tillåtes re presentera sig i den aktiva armeen, i reserven och i det mobila nationalgardet; 5. Oificerarne och underotficerarne vid nationalgardet utnämnas af kejsaren och åtnjuta alla förmånerna i motsvarande befattningar inom aktiva armöen; 6. För alla de tall, då reserven och nationalgardet nu inkallas, behöfs en lag. — Man atvaktar med någon spänning diskusoa mAnRn ÅhänmAm I 5555 — AA VETE EK TER EEE EEE —