— — — — — — — Fran UtlandetSjellva den moderata och odjektiva-Kaln. Zeit tror sig kunna törklara, at Frankrike i den luxemburgska frågan gitvit vika, al respekt tör Tysklands styrka och akt. VBladet säger: SVi ha genom den luxemburgska frågans losning för Ggonblicket ej allenast fått ireden b-tryggad, man se deri äfven ott lyckligt priscedensfali. Frackrike BUude annu elltjetur icko komma helt och hålker logs srau den föreställningen, att en ersättning bör tillkomma detsamma dess välvilliga neufraliket mot Preussen under sista kriget och i betraktande al Preussens stora makiöoliökning. Alldenstund det nu öfvertygat sig om, att den tyska nationalkånslan bli sör mäktig. för att det någonsin skulle kunna ornå en Alträd so af Tyskland. om också blott det lilla från sitt samband med Tyskland lösta, så ul sågande herrelöst blifna landet af blandad navonali tet, skall Frankrike he säker så mycket heldre sf stå från att kasta lystna blekar pa ett äkta tyskt omrtädöÄ Ä Det är således Frankrike som slagit ill strätt i den luxemburgska frågan! Frank ike har blifvit så skrämdt vid åsynen at det morska Tyskland, att dot citrit vika! Det är också ett sätt, att bomantla den beiydliga ettergilt Preussen mäst göra, då det nödgats erkänna, att Luxemburg är för alltid löst från hvarjo förbindelse med Tyskland, och måst gå in på att draga sina trupper ur denna tyska iästning samt dertill ofra 20 å 30 millioner pa dess slopande. Dat bådar emellertid ej