Göteborgsposten – 14 maj 1867, sida 2

Article Image
Atta japanesiska fullmäktige ha anländt till Washington. Senare Post. De transka regeringstidningarne vilja med all makt slå kronornas guldsand i ögonen på fransmännen, för att utplåna allt det möjligen obehagliga, i den luxemburgska trågan. Det är derför de med den största belåtenhet tala om alla de europeiska suveränernas förestående besök i Paris. Kronprinsen af Preussen afvaktar, säga de, otåligt londonerkonterensens slut, för att kunna uppfylla sin pligt såsom president för den preussiska utställningen, och rum göras redan i ordning åt honom i preussiska ambassadnotellet. Mot slutt af innevarande månad gör ezaren ett besök i Köpenhamn på ett par veckor och kommer derefter till Paris, hvarest han skall i Juni sammanträffa med konung Wilhelm. Hans preuss ska Maj:t skall ha sitt högqvarter i Tuilerierna, och kejsaren at Ryssland skall inqvarteras i Elyse, Faubourg S:t Honore. Detta palats har, i förbigående sagdt, på sin tid haft många ryktbara innevånare. Det var en gång m:me Pompadours, Ludvig XV:s allmäktiga älskarinnas, egendom. Från Pompadour öfvergick dev tll den hekante bankiren Beaujon, hvilken lemnat sitt namn åt ett qvarter i denna Faubourg; och etter honom blet det hertiginnaus af Bourbon tillhörighet, tills hon flydde för revolutionen. Under republiken var det törklaradt som nationens egendom och användes till nationaliryckeri. Straxt elter Brumairo — Bonapartes Brumaire — såldes det och platsen omkring gjordes till en offentlig trädgård. Derpå köptes det at Murat och återgick till staten vid hans befordran til konung af Neapel samt blef Napoleon 1:stes älsklingsresidens. Kejsaren at Ryssland bodde der år 1814, likasom hans brorson skall göra det år 1867, och Napoleon tillbragte der nägra af de Hundrade Dagarne. År 1816 gaf Ludvig XVIII Elyse ät hertigen af Berry, och vid dennes mord tilltöll det hertigen at Bordeaux, nu grefve af Chambord. Då fransmännens nuvarande kejsare utropades till republikens president, bestämdes Elysee, en gång kalladt Bourbon, derpå Napoleon, så National, och nu återigen Napoleon, till hans officiela residens; men det har högligen förändrats sedan han drog dit in d. 20 Dec. 1848. Det var då en ruskig byggnad, af ett nästan förfallet utseende, och nu är det ett praktfullt palats, och oräkneliga summor hafva utgifvits på dess prydande. Det var här som stats kuppen i December uppgjordes; men om Elysee-Bourbons eller Napolcons väggar kunde ala, skulle de kunna berätta mången sällsam historia. Det är otvifvelaktigt, att om H. N:t kejsaren af Ryssland kommer till den franska hufvudstaden, skall ban emottagas at sin gode broder med kejserlig pomp. En annan fråga är, hvad emottagande han skall åtröna från pariserbefolkningens sida. Jag har redan hört-, säger en pariserkorresp., icke från revolutionsmän eller från hetlefrade republikanare, utan från stadgade, medelåldriga män, som hvarken äro czarens personliga fiender eller synnerliga beunurnre al de forna eller nuvarande polackarne, några mumlanden om det emottagande, betolkningen i Faubourgen troligen skulle komma att gifva autokraten, i händelse han skulle visa sig ibland densamma. Händelserna i Polen äro tör färska och för förtärliga, attlätt eller snart kunaa glömmas af ett folk, som alltid, med rätt eller orätt, visat den varmaste sympati för detta olyckliga land; och det finnes i denna stad för många vänner eller anförvandter till dem, som Muraview så hänsyuslöst förtryckt, hvilkas hat kunde, oaktadt alla försigtighetsmått, gifva sig luft. Jag syftar icke på våldshandlingar eller mordförsök, utan på tolkdemonstrationer, hvilka skulle vara allting annat än angenäma för franske kejsarens gäst. Czaren skall troligen icke besöka Faubourg S:t Antoine, ty der skulle han med säkerhet så höra rop at: Vive la Pologne!trån den ena ändan till den andra, om icke någonting ännu värro. Det må särskilt anmärkas, att det är Times försigtige pariserkorresy., som så uttalar sig. Hans ord böra vara en fingervisning för autokraten vid Newa, alt äfven en ezar icke äår välkommen ötverallt och icke kan, med all gin makt, resa hvart han vill Sällsamt är ock, stäldt i samband härmed, det språk, som vissa franska tidningar föra emot Ryssland, närmast på grund af den slaviskt-etnografiska utställningen i Moskwa, i hvilken de se en hotande utmaning emot hela Europa. Opinion Nationale utbrister bl. a. i följande bittra diatrib: Den stora lögnen, upplunnen af skriftställarne i den smutsiga Catharinas sold. för att betjena oss af

14 maj 1867, sida 2

Thumbnail