Göteborgsposten – 11 maj 1867, sida 1

— 2——— ääEä QPQ-ertupperuna HOS 0s8 numer är spelt ut sin roll. Det är ett glädjande tiden faI tecken, att vi verkligen hunnit blifva så fin lnosiga— ett hyfsadt uttryck som en lande jortsrecensent, vimmelkantig vid åsynen a Roossska sällskapets dråpliga spel, funnit de m; passande att i tryck använda om vår teater an publik. ved I Prof. Roman förtrollar både små och stor: .med sin ovanliga färdighet och då han till en går annonserat att han till slut ämnade sprin en ga i luften, var det mindre underligt att bjelk re lagen i Gamla Teaterhuset började vackla a n, lutter förvåning. Det var emellertid tur, at detta skedde i en af magasinsafdelningarne en hade det tilldragit Sig i den, hvarest teatern så jär belägen, hade hr professorn sjelf troligen en blifvit den mest förvånade, 1; Då ryktet om ofvan antydda ras i går le middags spred sig, samlades naturligtvis gemnåst en mängd menniskor för att taga skåde1platsen deriör i ögonsigte. Som bekant är ur I det bjelklagren mellan nederlagsmagasinerna al 2:dra och 3:dje våningarne som gifvit med i-sig, så att deras innehåll, råsockers-säckar, ramlat öfver hvartannat ner i 1:sta väningens nederlagsupplag af tobak. Vid åsynen af förs j störelsen utbrast med anledning deraf en till-städeskommen skämtare: Detta kan man då tf) verkligen kalla för nederlag på nederlag! , Det är en gammal känd sak att Sverige, -vom dock är ett musikaliskt land, likväl har kl ganska ondt om inhemska tonsättare, Näke : tergalar kunna vi prestera, dussinvis om det r så behöfves. solooch qvartettsången står hos 058 ganska högt, ingen brist ha vi heller på infödda virtuoser af alla slag, men komposit törerna ha varit och äro ännu idag tunnsädda. aj Der utbildade musikaliska anlag derjemte finnas förenade med u:preglad tallenhet för kom3 Position finnas alltså stora skäl att omsorgststullt vårda och utveckla embryot till måhända en kommande musikalisk storhet. Vi förkanledas till dessa reflexioner med anledning af den aktningsvärda verksamhet som på seJvaste tiden yppat sig hos några musikens vänner härstädes för att söka förskaffa en i sdetta hänseende ovanligt begåtvad och losng musiker, studenten Ernst Pfannenkiel, tillgång att vid något musikaliskt konstInstitut utveckla de rika gåfvor, hvarmed en gismild natur utrustat honom, Det är oss derföre särdeles kärt att fästa hvarje musikväns uppmärksamhet på den konsert, hvilken till bans förmån kommer att å Elementarläroverkets solonnitetssal gifvas nästa Tisdag. Programmet upptager utom flera värderika musiknummer äfven en komposition af den Inge musikern, hvilken ifrån att vara några Intresserade vänners skyddsling, väl torde förtjena att blifva den stads, der hans vagga stått, der han först blifvit invigd i tonernas förtrollande verld. Våra önskningar i dettal? fall äro så mycket varmare som vi med visshet veta att den uppmuntran som här skänkes åt den gryende talangen tillfaller en yngling, hvars rena och älskvärda karakter, goda humanistiska studier och brinnande intresse icke allenast för musiken utan äfven för allt stort och upphöjdt i naturen och konsten, göra honom värdig att icke blandas bort bland hallL talangernas evigt enahanda skrå. hj Det är dessa halftalanger, som otta icke! minst bidraga till att göra den sanne, på höjk den af sin utveckling stående konstnärens bana allting utom afandsvärd. Liksom gräs-: hopporna en gång slogo ned öfver Egypti f land ha dessa slagit sig ner på pianot, de ha 8 trumsat sig igenom hela den kända verlden i, och värst måste de ha huserat i vår goda sn hufvudstad, hvars musikaliska publik är till H den grad blaserad, att den, med undantag afs några verkliga musikvänner, icke funnit det a mödan värdt att göra bekantskap med en pi sa anist. sådan som d:r Gustav Satter. Och ändå har vår kompetentaste musikkritiker, profes-v. sor Wilhelm Bauck i Stockholm, om honom sat ansett sig kunna yttra ett beröm så ampelt u. som följande: Man kan som totalomdöme 51-v: ver hr Satters spel säga, att uli teknik, bra hvur och välde ötver instrumentets klangeffekjon er (då man betraktar här kända virtuoser) vi endast Tansig kan kallas hans jemlike, utifär let melodiska uttrycket, uti adagiostilen står na sian ensam: en så ädel och sympatisk sång!o om man hört t. ex. i N:o 2 at MendelssohnsJde RKinderstucke7, sonaternas andantesatser m. m. De jar på pianot här för första gången sörnumne Dits. — Och under det en artist, som så värhå eras af kännaren, spelar för tomma väggar, Or kaffar Sköna Helena för 92:dra gången k slig eatorn ett fullt hus. Os D:r Satter ämnar på genomresa från Stock olm nästa Thorsdag härstädes gifva en ma-si N nåe. Det utomordentliga intresse hans spel ko nast här väckte sortlefver säkerligen härlen anu, hvarföre den flärdlöse konstnären härtåg rde kunna hoppas på samma välvilja som kor d hans sista uppträdande kom honom vill snå 1, en välvilja, som han, oaktadt sin mäktiga l!l: lang, icke förmått tillkämpa sig af den alls-Jöns äktiga, men af alla tecken att döma betänk-pos ri blaserade hufvudstadsunblikan