Göteborgsposten – 2 maj 1867, sida 2

förråd at mjölvaror, öfvergår i dessa dagar genom försäljning från anläggaren v. häradshöfding R. Frick till ett aktiebolag, der hr F. dock ingår som delegare. Nya fartyg. D. 15 April gick af stapeln från Karlshamns skeppsvarf en skonert om 105 sv. läster och af utmärkt vacker konstruktion. Fartyget, som tillhör kapt. L. J. Fex från Lerhamn, erhöll namnet OCarolina. Onsdagen d. 24 Apil gick af stapeln från byggmäst. Brodins vart i Gefle det första nybyggda fartyg för i år. De hade masterna inne för barkskeppstackling, erhöll vid aflöpningen namnet Scandia, är inköpt för grosshandl. Engströms räkning, skall föras af kapt. Falkenberg och kommer att mäta omkr. 200 sv. läster. I Fredags skulle ett skepp gå af stapeln från hr Rettigs varf i samma stad. Det tros komma att mäta omkr. 450 läster och skall föras at kapt. E. G. Fernstrand. Malmö-Lunds Sockerfabriks aktiebolag har vid preliminärt möte i Lund d. 25 April beslutat att bolaget träder i verksamhet, då 300,000 rdr äro tecknade, att första fabriken anlägges i Malmö, att bolaget bör utvidga sig så snart tillgångarne det medguva eller sockerbetsodlingens utsträckning gör det nödigt, att ansvarigheten är begränsad, röstskalan vid bolagsstämma graderad 0o. s. v. — Till ledamöter i interimsstyrelsen utsågos: frih. J. C. Toll, frih. C. A. Gyllenkrook, handl. J. P. Bager, handl. E. Engström, fabrikör O. Borg, d:r S. W. Moberg och arrendatorn G. Warholm. Postkontoret i Wisby har blifvit ledigt genom postdirektören J. Linders d. 19 April inträffade död. Halmstads h. elem.-läroverk. Enligt Aros har K. M:t fastställt doc. E. Björlings utnämning till lektor i matematik vid Halmstads h. elementarläroverk. Patenter. Kommerskollegium har tillagt direktör Theofron Munktell patent under 10 års tid å tillverkning at vändbord eller vändskifvor för vändning af lokomotiv och vagnar å jernvägar efter af sökanden uppfunnen förbättrad konstruktion. Kommerskollegium har tillagt S. Norris patent under 10 års tid å ett af honom upptunnet förbättradt bakladdningsgevär. Kommerskollegium har tillagt mekanikus C. E. Törner patent under 10 år å en af honom uppfunnen s. k. undervatteas-raketmina och å en dertill hörande kammarladdningskanon. Med. licentiat-examen har nyligen aflagts i Upsala af med. kand. E. O. Th. Westerlund, upl. En svensk dömd för mord i England. Nyligen har af en engelsk jury fällts en dom öfver en svensk sjöman vid nam Carl Andersson, tilltalad för mord begånget å en mulatt James Marnchien ombord på ett skepp Raby Castle, hvilken dom ej är utan sin betänkliga sida, alldenstund det synes vara fullt klart, att mördaren år långt ifrån att ega sina sinnens tulla bruk. Förhållandet var töljande: Den tilltalade hade tagit hyra på Raby Castle i Penang, och ehuru egentligen skeppstimmerman tjenstgjorde han på fartyget som matros och gjorde i tur med den öfriga besättningen sina vakter. Den mördade var som sagdt mulatt, men en tro var rådande bland besättningen, att han var finne, och bland engelska samt äfven andra sjömän är en orimlig vidskepelse rådande om att ett fartyg löper fara att gå till botten, ifall en finne är med ombord. Denna tro synes ha slagit fasta rötter hos Carl Andersson, hvilken äfven i andra afseendeu unde: resan synes ha betett sig såsom oredig till förståndet, pratat för sig sjelf, hållit ,sig skiljd ifrån de öfriga, skrattat pa ett fånigt sätt då befälet gifvit honom order, hvilka han dock utfört såsom hade han varit klok. Åtskilliga ar besättningen hade hört honom tala om den fara man lopp tillsolje af finnens närvaro ombord och vid ett tillfälle då en storm utbrutit och mulatten stod vid rodret, sade han: Detta fordomoa arbete går aldrig för sig, vi skola aldrig komma till London. Jag måste döda dender finnen, och kan sedan lätt rymma, då vi komma till London.4 Sin hotelse utförde han också verkligen d. 24 sistl. Nov. då han med en yxa ihjälhugg Manchien, som var på vakt jemte honom. Brottet upptäcktes omedelbarligen och mördaren sattes i jern. Tillfrågad hvarföre han begått denna handling, svarade han: -sor att rädda hela besättningen och förekomma fartygets strandning. Oaktadt hela besättningen intygade att den tilltalade vore litet tokig; förklarades han likväl af juryn för skyldig, hufvudsakligen derjöre att han genom att utföra de order som gilvits honom ombord på fartyget, visat att han kunde skilja rätt från orätt — liksom om icke de flesta sinnessvaga i vissa afseenden visade sig ega ett ganska klart förstånd. Domen blel, i enlighet med juryns utlåtande, att den tilltalade skulle bängas, utan att något förord till benådning gafs, hvilket eljest ofta i England sker med vida mera kallblodiga mördare än Anderssn synes ba varit. Öfverdomaren höll om rättvisan i denna dom ett långt tal till den dömde, hvilken dock icke syntes uppfatta ett ord af den lärdo juristens hugnerika afhandling. Andersson yttrade nemligen hvarken under förhöret eller efter domens afkunnande ett enda ord, utan svängde blott på kroppen på ett högst ovanligt sätt och borde endast genom sitt utscende ha öfvertygat juryn om att han