Göteborgsposten – 10 april 1867, sida 1

Red BRANTA — —————— andra hälften för ytterligare anslag till jeravägsbyggnader, så att dermed den nordvestra banan kunde fullbordas. Hr Muren ansåg deremot lämpligast för undvikande af ständigt återkommande låneoperationer, att nu med ens upplåna 40 millioner, deraf 10 för att till riksgäldskontoret äter bära dess redan lemnade förskotter, och 30 millioner till stambanenå tets fullbordande, börande dock medlen, enligt hr Murens förslag, endast indragas i den mån de för arbetena blefve behöfliga. Åtskilliga talare, men synnerligast hrr Hierta och von Troil, motsatte sig all utländsk upplåning och ansågo riksgäldskontorets behof kunna utan olägenhet fyllas genom den af statsutskottet föreslagna ulltälliga upplåningen inom landet. Då något beslut icke fattades, är det svårt att atgöra antalet anhängare för de olika meningarne, men så vidt man at debatten kunde sluta till stämningen inom kammaren, syntes ett betydligt ötvervägande antal omtatta den meningen att medel till jernvägsdyggnaderna icke böra anskaffas genom förhöjd beskattning, och att, då lån sålunda måste upptagas, beloppen äro alltför betydliga för att kunna åstadkommas inom landet, utan att deraf skulle uppstå en alltför stor olägenhet för penningställningen inom landet och dermed för de inhemska näringarne. Första kammaren genomgick och biföll i Lördags afton slatsutskotteis förslag om bidrag från statsverket ti l vägoch vattenbyggnadsföretag m. m. med undantag dock af den punkt, i hvilken utskottet från begärda 120, 000: rdr till 60,000 rdr nedprutar Farshget till myrutdikningar och valtenaslappningar inom de sex nordligaste länen jemte 4 härader af Wermlands län. Etter en temligen vidlyftig debatt stannade kammaren vid det beslut, att 120,000 rdr anvisades till understödjande af sådana myrutdikningsoch vattenaftappningsföretag, som företrädesvis afse att minska frostländigheten. Då andra kammaren för någon tid sedan behandlade samma ärende bifölls utskottets förslag med 88 röster mot 52, hvilka sistnämnda ville bifalla K. M:ts framställning om 120,000 rdr för de ifrågavarande företagen inom de ofvan uppgitna delarne at riket. I Måndags föredrogos i Första kammaren åtskilliga af statsutskottets på bordet hvilande utlåtanden, bland andra n:o 57 afstyrkande grefve Mörners och hr Grasströms motioner om återlösen för kronans räkning at den till atelierbyggnad upplåtna delen af Carl XIII:s torg, hvilket utlåtande af kammaren bifölls, dock först efter votering, som utföll med 46 röster för utskottets törslag och 35 för grefve Mörners. Äfvenså förekom s atsulskottels momorial n:o 60 med beräkningar öfver statsregleringen för år 1868 samt det törslag till fyllande af riksgäldskontorets behof, att åt fullmäktige i riksgäldskontoret skulle uppdragas att för riksgäldskontorets räkning upptaga iån mot obligationer i svenskt mynt, ställda på mnehafvaren att återbetalas å bestämda försallotider under de tre åren 1 70, 1871 och 1872, och löpande med 5 proc. ränta samt försedda med halfår sräntekuponger. Detta lörslag gaf anledning till en lång diskussion, hvari flera talare deltogo, alla med hemställan om återremiss, som ock af kammaren beslöts skola ega rum. Vidare godkändes samma utskotts memorial n:ris 43—45 med förslag till ändringar i riksgäldskontorets reglemente, med sammanjemkningsförslag i fråga om decharge för fullmäktige i riksgäldskontoret samt om hemställan om afslag å väckta motioner rörande uteslutande från riksstaten vf sådana medel, som kunna genom landstinsen bestridas. Inom andra kammaren föredrogs i Månlags bevillningsutskottets utlåtande angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra orända eller distillerade spirituösa drycker. Hr O. Larssons af utskottets afstyrkta motion om att lägsta tillåtna partihandelsbeloppet fö yränvin skulle bestämmas till 30 kannor blel MW kammaren afslagen. En annan motion af