Göteborgsposten – 9 april 1867, sida 1

sident skålar för svenska societeten i Newyork, dess bestånd och framgång, samt för societetens stiftare lör 31 år sedan, at hvilka en var närvarande. I Efter souperus slut fortsattes dansen till kl. 3 5 på morgonen. Balen var bevistad af 70 å 80 personer, ett jemförelsevis ringa antal då man tager i betraktande det stora antal svenskar, som finnas bosatta här i Newyork samt att societeten icke på flera år firat sin bögtidsdag med någon tillställning, så att dess medlemmars familjer kunnat sammant1äffa, utan vanligtris endast med en sexa på något värdshus. Mäbända bidrog den starka onöyran, som rasade hela den dagen, av förhindra de aflägset boende att bevista balen. Washingtons, Förenta Staternas befriares 135:te födelsedag d. 22 Februari, af regeringen påbuden såsom högtidsdag, firades äfven såsom sådan med kanonsalut, flaggning irån alla offentliga och en mangd enskilda hus, paradering af stadens milis (motsvarande svenska frivilliga skarpskyttarne) och alla de här förlagda regementena af stående armen; flera af dessa fingo al staden Newyork, genom dess mayor, emottaga nya fanor, hvarefter samtliga regementena, uppgående till flera tusen man, med sina nya fanor och sina musikkårer i spetson marscherade genom stadens förnämsta och största gator. Bland dessa regementen finnes ett, hvars uniform är alldeles bka med Carl den 12:tos drabanters. Det var rörande att se de gränade veteranerna från år 1812, deltagande i marschen med stapplande steg, men med glada och fryntliga ansigten, tydligen lifvade af musikens toner. För dessa ålderstigna krigare var efter paradens slut på stadens bekostnad arrangerad en festmiddag å ew af stadens hoteller. Alla offentliga embetsverk, banker, kontor och större butiker voro tillslutna och på aftonen egde en mängd stora konserter rum i nästan alla delar af staden; näst d. 4 Juli är det ingen dag som amerikanarne fira med så stor högtidlighet som Washingtons födelsediug. John A. Surratt, anklagad för delaktighet uti mordet på presidenten Lincoln och som blef gripen i Alexandria i Egypten, anlände till Washington med örlogsfartyget Swatara d. 18 Februari. Genast efter det fartyget ankrat sattes vakt vid landstigningsplatsen, för att hindra folket från att få se eller tala med fangen. Kl. 5 e. m. fördes han i vagn under bevakning af ett kompani marinsoldater till längelset, hvarest han insattes uti en af de ce ler, som nyligen blifvit innantill försedda med tjock pansarplåt och afsedda för att förvara mördare och andra grofva förbrytare, från hvilka celler det är alldeles omöjligt at: kunna bereda sig något tillfälle till flykt. Surratt var iklädd samma zouavuniform, som han bar då han häktades, och det tilläts ingen att besöka nonom i fängelset, med undantag af advokaterna, hvilka skola söka försvara honom inför domstolen, samt fängelsetjenstemännen. Han får om dagen promenera uti en 25 fotlång, ensligt belägen korridor, hvarest alla hans rörelser noga iakttagas af vakten, hvilken dock icke kan ses af honom. Han säges hafva ett icke oungenämt yttre synes vara vid god helsa samt har en förvånande stark aptit och god sömn. Hans syster, hvilken konditionerat hos en mycket ansedd familj i det inre al landet som guvernant, har för några veckor sedan anländt till Washington, men bar fatt sin begäran att besöka s:n broder afslagen. Vid det första förhöret, som anställdes med honom, nekade han härdnackadt och bestämat för av vara den person som åsyftades, men vid andra förhöret erkände han sig vara densamme. Tankurne här äro nu mycket delade om Surratt kommer att öfverbevsas och dömas till dödsstraff. Man fruktar nemligen att han står i förhällande till sådana personer, som man icke kan eller vågar straffa i proportion ester det straff, hvartill ban skulle dömas om han ölverbevisas. Emellertid följa alla Förenta Staternas innevånare ransakningen med den Hörsta uppmärksamhet. För kort tid sedan har regeringen i Washington fattat tvenne, uti industrielt bänseende storartade beslut, af bvilka det ena måhända redan pr telegral blifvit bekant i Sverige, nemligen att här i Newyork skall till år 1876, således nio år bärefter, anordnas en verldsexposition, i likhet med den som i sommar skall ega rum i Paris; det andra är att i Washington skall anläggas en park, hvilken skull representera Förenta Staterna en miniature. Hvarje stat skall der ha sin geografiska inledning och på hvarje stats grund skall uppföras ett Museum, hvaruti alla natur-, tkonstoch industriprodukter af värde, från denua stat skola samlas. Alla floder och sjöar, berg och dalar skola äskadliggöras och meningen lärer vara att söka få denna anläggning färdig till det för expositionen bestämda året. Den, som då lefver och är här, får kanhända se fera gamla bekanta från Sverige såsom expositionsbesökande, ty 9 a 10 år härefter anses det troligen icke besvärligare att göra en resa ifrån Sverige till Amerika, än det för några och tjugo år tillbaka ansågs att företaga en resa ifrån Göteborg till Stockholm (?).