Göteborgsposten – 5 april 1867, sida 1

2 —— sina tillgångar på något som ej kan bära frukt. Tal ville vidare, att föreningen skulle få tillfälle att yttra sig om ej dess ändamål lika väl skulle tjenas genom upplåtande af en annan tomt, på hvilken mindre anspråksfulla bygguader skulle kunna uppföras och som ej skulla stå staden så dyrt. Tal vore mera beredd att rent af skänka en sådant tomt åt föreningen än att nu bifalla drätselkammarens förslag, Hr Heurlin upplyste att den komite, som blifvit nedsatt för utseende uf lämplig plats för oya elemenarläroverket, bade kommit till den åsigt att man helst borde söka en dylik i norra delen af staden. men att beredningen ännu ej kunnat besluta sig för någon sådan. Hr Philipsson, som sjelf var ledamot i arbetareningen, ansäg sig dock icke förhindrad, att yttra sig i ämnet. Tal. ansåg att man nu borde fatta beslut, y det vore nödvändigt för uppgörande af riktiga beräkningar och om årendet remitterades till arbetarelöreningen och stadsfullmäktige sedan vägrade att antaga förslaget, så skulle romiesen vara ändamälslös. Arbetaresöreningen har anhållit om platsen kostnadsfritt. Det är ej skäl att undersöka om föreningen förmår uppföra ett hus för sin räkning. Den beböfver i händelse af afslag icke låta afhålla sig från att ändock uppföra byggnaden. Dot skulle se ut som ett slags förmynderskap att i enlighet med hr Bergers förs ag begära de ifrågavsrande upplysningarne. Tal. ville ej bestrida det våimenta i hr Bergers forslag, men önskade att arbetareforeningen måtte behandlas liksom andra dyiika sällskaper. Stadsfullmäktige bruka ej i dylika fall anställa förberedande undersökningar om sä lskapets förmåga att utföra sina planer, u:an i stället att bestämma nödiga kontroller, och sådane hade tal. äfven ämnat förorda. Sådane kundo i detta fall vara, ettdera att lämpliga kapitaler ställdes som säkerhet, eller och att upplåtelse af tomten icke lemnades förr äv grunden till byggnaden blifvit lagd. Den ifrågasatta tomten egde visserligen sitt värde, men om annan offentiig byggnad eller denna, som afven vore en sådan, der uppfördes vore af mindre betydelse, och då nu detta behof vore det närmast föreliggande, visste tal. ej hvarför man skulle vänta med bisallet tills platsen kunde behötvas för vågon annan offeutlig byggnad. — Redan nu är an: talet af medlemmar i arbetareforeningen så stort, att denna korporation kan betraktas som verkligt existerande och att dess ideella och materiella intressen böra beaktas. Tal. ville derföre föreslå att platsen måtte upplåtas på af drätselkammaren framställda vilkor. Hr Berger motsatte sig de konseqvenser som hr Philipsson dragit ur hans yttrande. Något förmynderskap hade han ingalunda afsett, men kunde ej finna det olämpligt, att höra arbetareföreningens styrelse i saken, Långt ifrån att vilja ställa sig som förmyndare för föreningen, hvilken han unnade allt godt, ansåg han densamma fullmyndig, då så erfarna mån stå i spetsen för densamma. Men när föreningen begår understöd, och det gör den, är det väl billigt att den visar huru den vill begagna densamma och ådagalagger den nytta och det gagn som afses. Hr Philipsson har sagt att det är ett allmänt företag, men detta har ej visats. De ritningar som blifvit framlagda tyda mera på ett klubbhus än på något annat. Då ej bolaget blifvit lagligen konstitueradt, kunde man ej med detsamma lagligen afhandla, och man borde dock veta med hvem man har att göra och för bvom man gör en uppoffring. Tal. begärde återremiss med anhållan om särskildt svar å de tre frågor som framställts. Hr Philipsson framboll, att då särskild plats begärts. så borde saken nu afgöras. Tal. hade kallat den föreslagna byggnaden för offentlig byggnad, och det vore den lika mycket som börsen, hvilken ju också blifvit uppförd af en enskild korporation. Afven dess yttre utseende, sådant det blilvit föreslaget, visade att den var en offentlig byggnad. Tal. förordade så mycket mera att den ifrågasatta platsen skulle upplåtas, som det redan blifvit bestämdt att tomterna å båda sidorna om nya barnsjukhuset blott skulle användas till offentliga byggnader. Tal. visade för öfrigt genom uppläsande af 1 och 3 i arbetareföreningens reglemente, att densamma ingalunda vore att anse som ett enskildt utan som ett allmäns sällskap. Hr Berger beklagade att han såsom stadssullmäktig ej fått tillfälle att läsa detta reglemente. Om så ej skett vore det ej hans fel. Hr Berg ansåg att den ifrågavarande tomten borde användas till andra ändamål och trodde att någon annan tomt skulla vara ännu mera lämplig för arbetareföreningen. Förslaget att remittera ärendet till arbetaretöreningens utlåtande, antogs derefter med 20 röster mot 16. Då fråga blet om att, enl. hr Bergers förslag, styrelsen skulle anmodas meddela upplysning om föreningens organisation och ändanål, anmärkte hr Philipsson, att detta kunde man inhemta af stadgarne, hvilka tal. framlade på ordförandens bord. Hr Berger åter framhöll, att styrelsen måhända skulle kunna ha ytterligare upplysningar att meddela. — Med 22 röster mot 14 remitterades denna tråga till arbetareföreningens styrelse. Anmodan om att man skulle infordra styrelsens yttrande om den plan, som kan vara uppgjord för anskaffande af för byggnadens upptörande erforderliga medel gillades. Deremot ogillades med 19 röster mot 17 hr Bergers förslag, att i remissen till föreningen ätven skulle intagas en tramställan, huruvida ej annan, för staden mindre dyrbar, men för föreningens ändamål lämplig plats skulle kunna uppgifvas.