Göteborgsposten – 5 april 1867, sida 1

den första halfva milen, derunder vi hade vestlig kurs, snart var tillryggalagd; den andra halfmilen, då vi hade att hålla oss i sydlig riktning, mäste skjutskarlarne ro. Flera gånger märktes att båten, som annars var mycket god och rålitlig med sex åror och råsegel, denna dag ej tålte segel så bra som annars, med andra ord, att den var rankare, hvilket härledde sig deraf att den en längre tid legat uppdragen på land och samma dag blifvit nytjärad och satt ut på sjön. Då vi om eftermiddagen kl. half fyra återkommo till båten, hade vinden tilltagit och det hade börjat regna. Den första sträckan, då kursen stod mot norr, seglades för rum vind, tills vi kommo till det för sina kastvindar beryktade näset Kalvehovedet. Sedan vi passerat detta, måste vi styra i ostlig riktning, hvarvid vinden blef så knapp att vi med nöd kunde klara den såkallade Kalvefjorden med starkt brassadt segel. Redan var ett stycke af fjärden tillryggalagdt, liksom flera kastvindar lyckligt undgångna, då det plötsligt kom en med stor makt rakt emot oss och innan jag fick tid utropa: pass på soglet, låg båten kantral. Ehuru det i samma ögonblick hölls upp emot vinden och seglet släpptes efter, hvarvid båten åter kom på kölen, var den allaredan ill den grad fylld af det från sidan inström