Göteborgsposten – 5 april 1867, sida 1

mål, det icke kan vara fråga om att upplösa indelta arwn eller minska dess stridskrafter. Genom att förstöra den förra, beröfven j eder allt medel att erhålla en god mils, och utan uppoffringar lärer man icke åstadkomma något godt i militärväg, som i annat. Jag kan icke föreställa mig att, sedan alla dessa förhållanden blifvit lagda i dagen, någon inom Sverige skulle vara nog kortsynt eller ofosterländsk att förstöra en armåorganisation (-indelta), som väcker främmande milltärers från alla länder afund och beundran, och som, tagen till bas för ett allvarligt miliesy-tem, skulle vara af omätlig nytta. . En annan schweizisk ossicer yttrar till förf. bl. a. detta: . Eftersom det synes visst, att Schweiz och Sverige ej gerna kunna sä något obytt med hvarandra, så kan jag uppriktigt hysa belt andra önskningar för edra militärinstitutioner, än för våra stora grannstaters, från uteslutande schweizisk synpunkt. Jag önskar eder af allt mitt hjerta, att i edra nordiska trakter Preussen och Ryssland vore de första att ersätta sina linietrupper eller garden med hederliga nationalgarden eller landtvärn. Anda dittills skulle det göra mig ondt att se eder försvaga, hvad ni redan ega. 4Sverige synes mig icke vara under inflytande af samma förhå!lande som vårt lard. Det synes mig icke kunna i evighet förklara sig neutralt, såsom vi. Efter dylika förklaringar skulle det tillochmed icke kunna kallas till en delensiv, som under vissa förhållanden kan vara rätt offensiv; det kan väl icke afhälla sig från att hafva en politik och sorutse alla eventualiteter af en allians. För öfrigt ekulle väl någon bekymra sig om en allians med Sverige, vetande på törband att det icke kunde bistå med en operationsarmE, utan att vända upp och ned på hela landet? Äfven om man i princip ville undgå allianser, skulle det ej vara rätt klokt att förklara det alltför högt, såsom man skulle göra genom att antaga en milisorganisation, en arm6 rent af defensiv. Det skulle vara att försvaga sig sjelf, utan att sådant vore hvarken nodigt eller nyttigt. Hr Hedlund har i sina Reseanteckningar redogjort för ett samtal mellan en öfverste i Lausanne och honom, dervid den törre på tal om vår indelta arm6 yttrat sin förundran öfver att man på denna arms kunde offra millioner och att det vore mera skäl att utbilda ett ordentligt milisväsende. För att vederlägga detta resonnement har broschyrförf. redogjort för sist anförda yttrande at en regementsofficer i generalstaben från samma plats, Lausanne. Enligt hr Hedlund, har general Dufour yttrat, att officerare i den stående armåen sällan duga att kommendera milistrupper. Broschyrförf. påstår, att, vid samtal med några schweiziska officerare om denna hr H:s uppfattning af generalens ord, en af dem sagt, att den vördnadsvärde generalen, om han yttrat det, härvid begått ett stort misstag. Han sjelf, en gammal och god fransk officer, är ett lefvande bevis på salskheten i en sådan sats. Vi afsluta här våra utdrag, endast tilläggande, att förf. bevisar, att det schweiziska milissystemet kostar vida mer, än det i flera andra berättelser uppgifvits. Broschyrförf. och hr Hedlund synas hafva fått alldeles stridiga svar af de schweiziska officerarne. Detta hvilar karske till någon del derpå, att de vände sig till dessa i afseende på indelta armen med alldeles motsatta åsigter om dennas duglighet. Broschyrkörs. tyckes dock vilja inslå en väg, som bör hafva utsigter för sig att vinna terräng, neml. bibehållandet af den väsentligaste delen at indelta armåen, för att tjena som stamtrupp och kadrer för en blifvande folkbeväpniog. Vi äro naturligen för litet män af facket att kunna fälla något bestämdt omdöme i denna sak, men tro, att man i en så vigtig angelägenhet bör höra skäl pro et contra. En sodavattensapparat af, till en del, ny konstruktion har — berättar Nerikes Allehanda — förfärdigats af fabrikör Karl Atterling i Örebro och kommer att i dagarne afsändas till apotekaren R. Kollinius i Goteborg, hvilken beställt densamma. Apparaten, som är särdeles utmärkt i sitt slag, har prolvats med 150 skålpunds tryck och lärer vara den största at de i Sverige försärdigade. Såsom ett bevis härpå förtjenar anföras, att den tillverkar 3,200 flaskor sodavatten om dagen. Priset är 2,000 rdr. — Hr Atterling har mottagit flera beställningar å dylika arbeten, till och med från Köpenhamn. Skeppsbrott. Enligt ingången underrättelse från Fredrikshavn på Jutland har slupen Frithi f, kapt. Lundberg, hemma i Warberg och stadd på resa från Stavanger till hemorten med last af sill, natten till i Tisdags strandat vid Raabjerg å jutska vestkusten. Af besättningen hade endast kaptenen bergats; den öfriga delen, 4 man, hade vid 12 A.5