Göteborgsposten – 3 april 1867, sida 1

u(CUUYTJ. 17 — — — sysselsatt uppmärksamheten och nu är nästan det enda samtalsämnet inom de politiserande kretsarne, på grund af de stora konseqvenser denna fråga kan medföra. Det är endast frågan om det holländska Luxambourg. Det belgiska Luxembourg, som utgör största delen af det forna Luxembourg, är alldeles lemnadt ur räkningen. Genom en ej sällan inträffande anomali är det den minst betydliga delen, som bevarar titeln storhertigdöme. I öster utgör Mosel gränsen mellan Luxembourg och provinsen Trier (Rhenpreussen) ifrån Sierck ända till Grevenmachern och derefter Saar ända till Ourt, som kommer att kasta sig i Saar ett par mil från Diekirch. Ourt, som har sin källa något längre norrut, skiljer Luxembourg från Rhenpreussen, under det att Saar från dess utgrening skär Luxembourg i tvenne olika stora delar. Saar har sin källa i belgiska: Luxembourg, flyter nära förbi Wardin, kastar sig in i det holländska Luxembourg, flytande i riktning från N.V. till 5.0. och kommer till preussiska gränsen, efter att hafva genomskurit Welten och Diekirch. Enl. 1815 års fördrag hade storhertigdömet en utsträckning af 127 geogr. qv: mil med en betolkning af 315,000 innevånare. Efter belgiska revolutionen blef storhertigdömet tudeladt genom en linie, som går nära nog från norr till söder, i det den beskrifver en båge. Den vestra delen tillhör Belgien med en ytvidd af 80,47 geogr. qvadratmil och befolkning af c:a 200,000 själar. Den östra delen, konungens af Holland andel i egenskap af storhertig, har en ytvidd af 46,60 geografiska mil. Enligt 1865 års folkräkning, utgjordes dess befolkning at 206,574 innevånare. Det holländska Luxembourg har 8 städer och 112 landtkommuner. Det styres sågom särskildt hertigdöme af prins Henrik Fredrik Wilhelm, broder till konungen af Holland, hvilken har titeln af ståthållare i storhertigdömet Luxembourg. Hertigdömet har dessutom en allmän förvaltning, en deputerad kammare och en cassationsdomstol. Före tyska förbundets upplösning intog det elfte platsen inom det inskränkta förbundsrådet och hade tre röster vid förbundsdagen in pleno. Dess förbundskontingent utgjorde en del af 9:de armökären och uppgick till 2,536 man. En stor del af dess område är betäckt med skog, hvilken utgör en fortsättning af Ardennerna. Skogarne utgöras förnämligast al bok, gran och ek. Luxembourgsekon står i högt anseonde såsom skeppsoch byggnadstimmer. Dessa skogar äro mycket rika på villebråd. Uti dalarne är jorden bördigare än hvad den är i den belgiska delen. Man odlar der korn och hafre, men isynnerhet hampa och lin. På Mosels stränder mellan Grevenmachern och Rennich skördar man litet hvitt, lätt vin, wormelding, som åtnjuter temligt anseende. Man idkar boskapsskötsel inom alla delar af hertigdömet; man bearbetar der ätven jerngrufvor, skifferoch alunverk. Den förnämsta industrien utgöres af linne, jern, hudar, kläden och papper, ylleoch bomullstyger. Ourt, Saar, Alzette äro nästan öfverallt segelbara. Kanaler genomskära landet, hvilket dessutom är föorsedt med goda vägar. Jernvägen från Brissel och Namur, som genomskär det belgiska Luxembourg, i det den stryker genom Neufchåteau och Arlon, kommer ända fram till staden Luxembourg, holländska hertigdömets hufvudstad. Handeln med Trier och Metz är mycket liflig. Innevånarne äro katoliker. Tyska är landets språk; men mot vestra gränsen talas wallonska. Wallonskan är dock mera det belgiska Luxembourgs språk. Det var olikheterna i afeeende på språk och ursprung, till hvilka man isynnerhet tog hänsyn år 1830, då det blef fråga om att söndra Luxembourg i två delar. Storhertigdömets hufvudstad, Luxembourg, har en befolkning af 13 till 14,000 själar. Den är en af de starkaste platserna i Europa. Den högt belägna staden är uppförd på en nära nog otillgänglig klippa. Den är uthuggen i sju vinklar och omgifven med en tjock mur samt djupa grafvar. Detacherade fästen försvara approchen till ringmuren. Midt i den höga staden har man