Göteborgsposten – 22 mars 1867, sida 2

Motionen var af följande innehåll: Till hrr Stadsfullmäktige i Göteborg! Under de senare åren har, till en utsträckning som väckt uppmärksamhet äfven utom vårt samhälle, tidt och ofta i stadens med trähus bebyggda sorstader, dertill jag älven hänför Carl Johans församling, brandskador inträffat under sädena förbållanden, att man måste antaga desamma vara anstiftade af begär att åstadkomma vinst genom brandforsäkringar, till beloppen ölverstigande deu försäkrade egendomens rätta värde. Ehuru de fall varit få, då detta förhållande kunnat ådagaläggas, har dock allmänna omdömet, då orsaken till en brandskada ej kunnat uppenbaras, oftast velat spåra brandanläggning al viustbegär och vårt samhälle har fått uppbära skammen af att vara det, deri sådana brott talrikast tförekomma. Hittills har likväl ej något blilvrit tillgjordt, för att motarbeta detta vada ssrån det ball detsamma först bör angripas, eller genom att undanrodja den anledning dertill, man städse har skal misstänka, eller ullvaron af brandso säkringar till sådana varlen, att försäkringstagaren ej kan fiana sig intresserad af att skydda sin egendow mot eldskada, utan snarare af att se densamma genom brand realiserad. Får man tro allmänna omdömet, som äfven i detta fall torde spåra sanna förhållande!, så lära deremot ett högst betydligt antal af dylika försäkringar finnas och sådana fortlarande afslatas med en lattsinnighet, som är högst beklaglig och klanderväard. Kunde man hoppas att iörsäktringsgifvarnes esterlätenhet skulle modföra mehn endast för dem sjelfva, funnes ej skäl för handen att göra frågan till en allmån angelägenhet, men då erfureoheten visat, att derjemte hvarje gång många oskyldigt få lida tör försäkrivgstagarens brottslighet samt försäkringsgifrarens slapphet, och derjemte att samhället icke eos genom deu dyrbara tillök ningen of dess olåckningsanstalter, som af nämnda sforhallauden gjorts nödvändig, kan lörebygga större utsträckning af brandskador, så att man ständigt kan frukta att en natt få se flera tusen personer husvilla och beröfvade utvägen för sitt uppehälle, — då inträder, enligt min asigt, samhällets skyldighet utt söka förskatfa sig en behöflig kontroll mot frestelsen till ett brott, som med afseende å soljderna för samhället ar bland de vidligaste. För enhvar, med intresse för sitt samhälle, måste det ock synas öuskvärdt, att kunna aftvå detsamma den flack, man vc lat sätta derå vid omförmälandet af de autydda sorhällandena i allmänna tidningar och i osfleniliggjorda berättelser. Här finnes ej i förbållande till befolkningen större antal brottslingar än annorstädes, men genom att bereda fördelar af brottet, kan man bvar som helst frankalla sådana. Må man försöka sätta en gräns härför och må man på dem, som genom osörständ eller lättsinne frammana mordbrännarne, återkasta de beskyllningar mot samhället, som de oftast äro de första att framställa. Jag tilltror mig ej att kunna uppgisva, huru den kontroll jag afser, af fullt verkande beskaffenhet må kuona åstadkommas, men jag hoppas, utt då frågan blir bragt under behandling hos stadsfullmäktige, efter behörig utredning a! sakkunniga personer, man skall finaa en utväg, att åtminstone till någon våsentlig grad tillskynda staden den fördel jag afser. Derom är jag åtminstone förvissad, att genom låmpliga framställningar man bör kunna bereda sådan ändring i föreskrifterna för de inländska bolag, som nu bestrida de mesta försäkringarne i förstäderna, att staden må vid värdering af egendom som till försäkring anmäles, likasom vid fortfarande besigtningar derå, inrymmas full kontroll genom utsedda ombud, och jag tror förvisst, att tillvaron af sådana, genom stadsfullmäktige utsedda besigtningsoch värderingsmän, dem utländska bolag egde anlita, skola äfven å dessa bolags försäkringar, af det slag hvarom nu är fråga, utöfva stort inflytande. Jag föreslår alltså: Att stadsfullmäktige må, på sätt efter frågans utredning finnes lämpligt, söka bereda sådan kontroll å stadens sida vid skeende brandförsäkringar och bibehållande af förut afslutade sådana, att, så vidt möjligt, för höga brandförsäkringsvärden ej må locka till anläggning af eld, för ätkommande af försäkringsbeloppen. Slutligen anhåller jag, att detta mitt förslag för utredning må remitteras till särskild beredning. Göteborg d. 20 Mars 1867. Th. Berger. Fastighetsauktion var igår utlyst att förrättas å auktionskammaren dels å f. d. värdshusidkaren C. Åbergs konkursmassas fastighet N:o 111 samt andel i N:o 120, 2:dra Roten dels huset N:o 11, Litt. C. i 12:te Roten, å landeriet Ånäs egor. Vid auktionsillfället gjordes inga antagliga anbud å någonlera, hvartöre ny auktion kommer att å de-i samma förrättas. —7———— Belöning. Göteborgs Sjöassuransfsöreningi nar i dessa dagar tilldelat hr S. A. Petersen, . d. styrman å här hemmahörande skeppet; Columba, en belöning af 150 rdr för hans 5 mder skeppets vistelse vid Chincas-öarne ådasalagda mod och rådighet vid förtöjandet at sämnda skepp, som, sedan ankarkettingen afi! prungit, kommit i drift och hotats att åtranda å en af nämnda öar. t i Kommunalståmma. Vid igår förrättad b xommunalstämma med Örgryte törsamling uppN ästes revisorernas berättelse öfver kommunens äkenskaper för sistl. år, hvilken, med nägra leri gjorda anmärkningar, godkändes. j Till valmän för väljarne af landstingsmän itsågos hrr P. Virgin på Kolltorp och J. G. Busck på Almedahl. Till ledamöter i kommuial-nämnnen valdes br handl. H. M. Samuelzon Göteborg för Landala rote och hemmansigaren A. Rothvall för Torpa rote. QO 5 —. Upsala studentsångare hafva, enligt vad underrättelser från nämnde stad omförnäla, godt hopp om att förverkliga sin tillänkta Pariserfärd. I och för denna resa kall den nedsatta komitn nästk. Lördag i stockholm uppvakta konungen, prins Oscar, I AL ; ctr — mm 2 O Mm 0