Göteborgsposten – 22 mars 1867, sida 2

— Styrelsen för Göteborgs arbetareförening hade ingifvit en skrift om att erhålla upplå srelse å en tomt, n:o 85 i Vestra Haga, fö uppförande af en gemensam byggnad. Denn. äråga hade varit remitterad till drätselkam . maren, som afgifvit utlåtande. Det beslöt alt uppskjuta ärendet tills handlingarne blif vit tryckta. En revisionsberättelee frän praktiska hus hållsskolan hade, enligt reglementet för sko lans direktion, blifvit insänd till benäget på s-eende. Handlingarne bordlades. Hr Berger inlemnade derefter en motion som vidtagande af åtgärder mot de ständig: wordbrandsanläggningarne här i staden, föl hvilken motioa på ett annat ställe i tidninger kredogöres. — Hr Nyström uttryckte sin glädje Jöde att en dylik motion blitvit väckt och framställde sin önskan att goda resultater deraf måtte vinnas. Hr Berger hade föreslagit att en komite måtte nedsättas i ämnet; detta bitölls, oct det föreslogs att densamma skulle bestå af 5 ledamöter. Olika meringar yppade sig om denna komite borde väljas genom slutna sedlar ej. Då votering härom begärdes, befanns ledamöternas antal vara otillräckligt för besluts fattande, hvadan sammankomsten upp: löstes. Blindt allarm. I går atton kl. mellan 8 och 9 tyckte tornväktaren i Christin kyrka sig förmärka att eldflammor uppstego i närheten at Keillerska verkstaden vid Skeppebron. Han rapporterade förhållandet till brandstationen i Stadshuset. En at stadens sprutor körde då ögonblickligen ner till det förmodade brandstället, men vid framkomsten befanns hela eldsaran bestå i alltför stark eldning i en till verkstaden hörande skorsten. Offentliga föreläsningarne. Såsom af annons från föreläsningsstyrelsen synes, börjar hist. doc. H. Forssell från Upsala nästh. Lördag en serie föreläsningar ötver svenska tolkrepresentationens historia. Eldsvådorna i Göteborgs förstäder, Såsom at referatet i dagens tidning öfver stadsfullmäktiges gårdagssammanträde inhemtas, väckte vid detsamma v. häradsh. Th. Berger en motion af aldra högsta vigt, gående ut på att genom kraftiga åtgärder söka så mycket som möjligt förekomma de mordbrandsanläggningar, hvilka utgöra en skamfläck för vårt samhälle. Denna motion, åt hvilken en hvar af innersta hjerta måste önska framgång, inleddes af hr B. med ett yttrande, af hvilket vi här gifva ett sammandrag. Tal. anhöll att få fästa stadsfullmäktiges uppmärksamhet på ett förhållande, som hittills ej utgjort föremål för deras behandling, nemligen på de ofta förekommande fallen af hotande brandskador. Man har här i staden slutligen blifvit så van vid dessa tilldragelser, att man ej åt dem lemnar någon synnerlig uppmärksamhet. Det borde dock vara tvärtom. Orsaken till dessa ständigt återkommande eldsvådor, af hvilka man allmänt anser att största antalet föranledes af mordbrandsanläggning, kan ej sökas i en annan omständighet än att brandförsäkringsbolagens agenter lättfärdigt lemna brandförsäkringar för högre belopp än den brandförsäkrade egendomen är värd. Tal. trodde ej, att inom Göteborg funnes större anlag för brottslighet än annorstädes, men genom att framställa frestelser för folket, skapade man brottslingar, i samma mån som frestelserna voro stora. Mordbrandsanläggningar skulle bli talrika hvarsomhelst, der man förfore på samma sätt med brandförsäkringarne. Man har försökt hejda eldsvådorna genom förbättrade brandanstalter, men med dessa hade mordbrandsanläggningarne hållit jemna steg. Förr hörde man aldrig att dessa anlades annat än under lugna nätter, men nu väljes stormiga sådana, på det att verket så mycket säkrare må fullbordas, och tillochmed har man nu senast funnit, att i samma ändamål en brandanläggning skett samtidigt med en annan. Man har sagt att vattenledningen, då den kommer till stånd, skall hejda detta onda, men måhända skall man då gå ännu ett steg längre och tända eld i flera hörn af förstaden på en gång. Tal. hade hört sig om i afseende på de brandförsäkringsbelopp, som blitvit beviljade, och hade erhållit de mest förvånande uppgifter. Det är tid på att man söker genom kontroll i detta afseende hejda mordbrandsanläggningarne. Polisundersökniogarne kunna ej i detta afseende oda till något resultat. Tidningarnaes referaer om dessa tjena blott att lära andra mordprännare huru de skola bära sig åt. Det har sått så långt, att då en eldsvåda bryter ut, å tänker man bland det folk, som vid denna samlas, ej i första rummet på de stackars lycklige, som beröfvats hus och hem, utan! len första frågan är: uru stor är assuranen? Allt detta häntyder en falsk riktning,