Göteborgsposten – 21 mars 1867, sida 1

hemmet, som följa på en dröm om hemmet. Tidningen underrättade mig om mina föräldrars död. — Om bådas? De dogo ej samtidigt. — Dm bådas. Den egentliga nyheten som tidningen omtalade var min fars död; men det anmärktes dervid hvilken kort tid som förflutit sedan hans hustrus död. I slutet omnimndes med några få ord Geoffreys, nu lord Danes tillträde af titeln och godset, och jag antog naturligtvis att det var min bror som afsågs. Jag skref genast, men har aldrig fått något svar. Hon såg hastigt upp. — Nej, jag fick ej något svar. Det gjorde mig ledsen; jag misstänkte att Geoffrey änou hyste den gamla bitterheten mot mig och jag så att säga tillät honom hysa den och tvrådde mina händer. Med ett ord, jag brydde mig ej stort om antingen jag fick höra något vidare från England eller ej. Jag blef qvar på andra sidin oceanen, utan att ha någon förbindelse med mitt fädernesland, samt tillbragte min tid med att besöka aflägsna trakter i Nya Verlden. Jag reste öfverallt och drömdo ej om att det var Herbert som var familjens hufvud. Erinringen af mig kan ej ha varit angenäm för honom, slöt lord Dane efter en paus af tankfullhet. Lady Adelaide skakade på hufvudet. — Andra undrade hvarföre han reste utomlands då han tillträdt arfvet och förblef borta under så många år. Jag kunde ha sagt dem att åsynen af det gamla stället var odräglig för honom. — Ja, svarade lord Dane. Och han tordo ha kännt