Göteborgsposten – 18 mars 1867, sida 1

Tamtilga 814LIIÖOH JqCmVÄAI 10SHUummer 10TBAHaAaS u —— LEE FR — att meddela de till belysning häraf nödiga diplomatiska handlingarna. H. excellens utrikes statsministern grefve Manderström anböll att få nästa Onsdag besvara dessa frågor. En liflig strid uppstod i begge kamrarne om bevillningsutskottets betänkande n:o 8, rörande hr Hedlunds motion om beskattning at den inhemska hvitbetssockertillverkningen. I betänkandet hemställdes, att K. M:t måtte genom sakkunniga personer låta undersöka och utreda, i hvad mån och på hvad sätt tillverkuingen af hvitbetssocker inom landet lämpligen kan och bör påläggas särskild beskattning, samt för nästkommande riksdag framlägga det förslag i ämnet, hvartill en så beskaflad utredning föranleder. De fleste talare yttrade sig för afslag af utskottets hemställan. Man anförde bl. a. att det icke vore skäl undertrycka en gryende industri, hvarat landet kunde hemta stora framtida fördelar, och påpekade följderna af en dylik åtgärd, hvilka voro, att man med samma skäl borde pålägga accis för tillverk ningen af cikoria, tobak, öl, m. m. En talare framhöll inkonseqvensen alt å ena sidan arbeta mot alla tullafgitter, men nu å den andra yrka på införande af ifrågavarande beskattning. Betänkandet bifölls med 45 röster emot 44. I andra kammaren fick frågan en helt annan utgång. Der atslogs utskottets förslag med 91 röster mot 67. Konstitutionsutskottets hemställan, att riksdagen måtte afslå ett af hr Hedenberg väckt törslag till följande tillägg i 16 S 1 mom. R. O:: del af en kommun tillhörande annan domsaga, må härvid anses såsom särskild kommun och utse elektor efter samma grunder!, bitölls af begge kamrarne. Bevillningsutskottet har, vid fortsatt behandling af dess 3:dje afdelnings preliminära förslag till betänkande rörande vissa delar af förordningen angående vilkoren för bränvinstillverkning, beträffande tiden och sättet för afgistens erläggande beslutit: 1. att anstånd med tillverkuingsasgiftens erlåggande borde medgisvas; 2. att, oaktadt detta beslut komme att föranleda särskilda bestämmelser angående statens säkerhet för afgiltens behöriga utbekommande, frågan i sin helhet skulle företagas till pröfning af bevillningsutskottet utan sammanträde med annat utskott; 3. att afgilten för bränvinstillverkning skulle hvarje termin erläggas inom en månad efter termineng utgång, med rättighet för tillverkare, som det åstundade, att förskottsvis göra afbetalning å sådan afgist; 4. att 3, af det bränvin, för hvilket asgist icke blifvit förskottsvis erlagd, skulle, intill dess derför belöpande algift blifvit gulden, uti särskildt säkert rum å det ställe, der tillverkningen skett, under kontrollörens lås förvaras; att, om så ansåges erforderligt, jemvål bränvinsredskapen skule utgöra pant till statens säkerhet för utbekommande af tillverkningsafgiften; att så väl bränneriredskapen som det upplagda bränvinet sknllo mot eldsfara försäkras och forsäkringen bibehållas vid gällande kraft. I afseende å kontrollörsarvodet hade afdelningen föreslagit, att det skulle utgöra: för kontrollör med tillsyn å ett bränneri minst 3, högst 5 rdr om dagen, , d:o d:o 2 brännerier, 5; , I d:o d:o 3 Å 7 9 ö Och blef detta aldelningens förslag, efter votering, af utskottet godkändt. Statsutskottet har i förra veckan förehaft anslagsfrågorna under riksstatens åttonde hufvudtitel (ecklesiastik-departementet). Ett af K. M:t äskadt anslag för inköp af inhemska tryckta arbeten till riksarkivet i ersättning för de tillförne dit aflemnade så kallade arkivexemplaren är al utskottet afstyrkt. I afseendo å hrr C. J. Svensns, O. B. Olssons och J. Olssons motioner om biskopsembetonas indragning har utskottet bl. a. anfört, att de många och vidlyftiga ombotsgöromäl, som euligt kyrkolagen tillkomma biskoparne, i utskottets tanke vore af den vigt, att detta embetes borttagande icke syntes kunna ifrågakomma utan i samband med en genomgripande förändring af hela kyrkostyreisen. Att orsanisatiooen af kyrkans styrelse, sådan den i vårt land stadgat sig, vore otillfredsställande, torde vara temligen allmänt erkändt, och derpå häntydde bland annat de vid de senaro riksdagarne städse återkommande förslagen om indragning af biskopsembetena. Dock torde ännu få anses outredt, huruvida bristerna uti och olägenheterna af den nuvarande organisationen vore att söka i biskopsembetet eller om de hufvudsakligen uppkommit af konsistoriernas nuvarande sammansättning, skolans fortfarande förening med kyrkan eller andra omständigheter. Att närmare utreda