Göteborgsposten – 15 mars 1867, sida 2

NTUMISKM 10Temngen. Amnet 101 400 Dietrichsons sista föreläsning inom föreninger utgjordes af den senaste danska och norsk: poesiens utveckling i den reflekterande rikt hning, som utmärkt och ännu utmärker den: samma. Tal. slutade med en karakteristik a lenrik Ibsens senaste märkvärdiga arbete ;Brand, liksom at skalden sjelf. — Lektor Blomstrand framställde, sedan föredraget val afslutadt, föreningens och åhörarnes tacksamhet till hr Dietrichson. Nya Teatern. På denna scen gifves i afton för första gången härstädes Jolins skå despel Mjölnarfröken. Dir. Elfforss år den ende teaterdirektör i landsorten, som eger rät att uppföra detta stycke, hvarför publiken antagligen ej skall försumma wilfället att ou göra bekantskap med detsamma. Utländsk post anlände ej i går, emedan posten ej anländt till Malmö, då bantåget derifrån afgick i Onsdags. Barnmorske-undervisningsanstalten i Göteborg. Statsutskottet har, i enlighet med K. M:ts derom gjorda framställning, föreslagit att till aflöning åt en biträdande lärare vid ofvannämnda anstalt må anslås 1,000 rdr. Partigrupperingen vid riksdagen. Sedan Nya Dagligt Allehanda gjort sig till organ för det nva oppositionsparti, som under ledning at Posce-Key-Liljencrantz uppstått vid riksdagen och hvars programs kärna tycks vara den, att det vill frihandeln till teorien, men ej i tillämpningen — tager nu Aftonbladet till orda för en liberal center,i det att det framhåller, burusom det redan finnes en höger i Murenska partiet, hvilket betecknas som ultraministerielt och för öfrigt skildras på följande sätt: Den Murnska traktionen saknar hvarje annan ledande princip än den, att quand meme visa sig såsom anhängare af ministeren; den anser ministrarnes personer stå högt öfver och vara förmer än alla grundsatser, och den är så ängslig om och för ministeren, att den vill vädra kabinettefrågor i de största obetydligheter och är färdig att förkasta de rimligaste och förnufugaste förslag till iakttagande af nödig sparsamhet och varsamhet i fråga om statens utgifter, om de blott kunna skrämma hvarandra inbördes med den förskräckliga nyheten, att det skulle vara obehagligt för wministeren eller för någon af ministrarne. -Denna fraktion har? — tortfar Aftonbladet — rönt medverkan af många, som icke tillhöra densamma och icke stå på den ultraministeriela ståndpunkten, men fruktat för hvad som skulle kunna utveckla sig ur den motsatta traktionen, ifall den skulle kunna få öfverhanden. pPå denna motsatta sida stod till en början endast en minoritet af protektionister. Det missnöje som ultraministerialismen framkallade hos mången riksdagsman, som var frihandeln tillgitven, väckte hos en eller annan ärelysten person tanken på att genom en blandning af mycket olika elementer skapa ett slags parti, som skulle gå och gälla för att vara en venster, men som skulie kunna begagnas för reaktionära ändamål. Den skånska adeln har på mycket nära håll sett, med hvilken fördel den politiska reaktionen i Danmark förstått att tör sina syften begagna bondevännernas parti. Det är också en skånsk godsegare, gretve A. Posse, som är hufvudet för och själen uti den besynnerliga fusion, som börjat gifva sig namn, heder och värdighet af Åoppositionen i andra kammaren. Nämnde grefve var en bland dem, som itrigast bekämpade representationsretormen, hvilken etter hans törmenande skulle bringa täderneslandet Åofred och olycka. Han dolde vid den tiden icke, att hvad han isynnerhet fruktade såsom blifvande resultat af reformen vore dels ett bondregemente, dels en återgång i fråga om frihandelssystemet. Nu aktar han icke för rot att söka åvägabringa ett slags klassplittring och organisera ett specifikt bondeparti samt att med synnerlig omsorg taga vara på alla protektionister i ordets gröfra eller finare mening. När man med otålighet sträfvar till maktens tinnar, är det icke så noga med konseqvensen och man är icke så grannsynt i tråga om dem, på hvilkas skuldror man vill klättrar. Efter att derpå hafva meddelat detta nya partis program, säger A. Bl. att nu är tiden inne för det stora antalet af frisinnade och verkligt sjeltständiga ledamöter i andra kammaren att organisera sig. Må de, som icke kunna följa den Murnska fraktionens lösen, att i allting och framför allt vara ministerens hängifoa tjenare, men som icke heller vilja bidraga till uppkomsten af en junkerministr, må alla de, som uppriktigt och utan konsiderationer omfatta en klok sparsamhets grundsats och konseqvent vilja sträfva för det po