Göteborgsposten – 12 mars 1867, sida 1

Riksdagen. A.-Bl. har upptagit till anmärkning en omständighet vid riksdagen, hvilken (anmärkning) synes i mer än ett afseende befogad, neml. de långa debatterna angående af de obetydligaste saker. Talförheten hos en del af våra offentliga män i andra kammaren synes ha gått så långt, att man finner ett nöje at att höra sin egen röst ljuda inom riksdagens väggar. Det vore, säger A.-BL, utan tvifvel i bög grad önskvärdt, att man så allmänt som möjligt komme till insigt om olämpligheten af att upptaga kammarens tid t. ex. med att begära ordet blott och bart för att tillkännagifva, att man instämmer med den eller den sidans talare och för att möjligen tillfoga några betydelselösa fraser, som icke innehålla någon ny upplysning i sak, icke något det ringaste bidrag till utredningen af det under behandling varande ämnet. Skulle det motsatta förfarande, som nu börjat göra sig gällande, utbilda sig till praxis, medför det icke blott den olägenheten, att riksdagsarbetet onödigtvis fördröjes, utan det kan äfvenledes lätt inträffa, att sedan kammaren blifvit uttröttad at långsläpiga öfverläggningar om obetydliga småfrågor, saknas Just och tålamod hos ledamöterna att afhöra en lysande debatt om någon vigtig angelägenhet, som kan stå senare på dagordningen och med hvilken det derför kan komma att slumpas på ett för det allmänna ganska betänkligt sätt. Kamrarne emottogo i Lördags kongl. proposition angående ombyggnad och reparation af de k. hofstallen vid Blasieholmen och Röda Bodarne. — Vi hade för vår del i det längsta hoppats, att denna proposition skulle, med anledning af landets ingalunda gynsamma finansiela ställning, för denna gång uteblifva. I andra konstitutionela länder händer det ej sällan, att medlemmar af det regerande huset vid dylika brydsamma tider för ett land afstå från en del af sitt apanage eller skänka den till ett allmänt statsändamål. Här fordras ytterligare anslag. Det är ej vid summorna man bör fästa sig, utan vid det allt annat än grannlaga beteendet att framkomma med sjelfva begäran till — ombyggnad af hofstallar! Första kammaren har bland andra frågor, rörande hvilka vi hänvisa till dagens riksdagskaleidoskop, äfven förehaft den nu så mycket omtvistade saken om qvinnans giftomannarätt. Lagutskottet har tillstyrkt riksdagen, att för sin del besluta en lag, som upphätver giftomannarätten för mö, som fyllt 25 år samt, såsom en följd deraf, förklarar stadgandet i 6 kap. 1 8 giftermålsbalken, om saders och moders rätt att göra, utom i vissa i 2 S innehållna fall, mö arflös, ej ega tillämpning, der hon vid äktenskapets ingående appnått 25 år. Flera talare uppträdde emet förslaget, bland dessa i helt olika anda biskop Björck och grefve E. Sparrs. Den förre menade, att vett kristligt sinne bör noga betänka sig, innan man bifaler ett förslag, som är äm nadt att upphälva törhållanden, hvilka ha så. gammal häfd för sig, att de härstamma ända från den patriarkaliska tiden. Paulus har äfven uttalat sig lör gittomannarätten i första brefvet till Korinthierna 7:de kap., och han såg djupaJZHA H —