Göteborgsposten – 12 mars 1867, sida 1

gamla Masthuggstullen, hos E. Dahlstrom, 1 Mi d Smedjegatan. Goteborre i många saker än vi. Den vördige biskopen trodde äfven, att giftomannarättens borttagande skulle medföra den styggelsen, att många hemliga förlofningar skulle i yngre år: ingås, med föresats att handla emot föråldrarnes vilja då myndig ålder uppnåddes. Grefve Sparre deremot såg saken ur mera verldslig synpunkt. Till stöd för sin från gammalt kända åsigt om, att förslaget ej borde antagas han förklarade, som bekant, vid en föregående föregående riksdag, som grund för sitt afslag. att handelsexpediter och andra derigenom skulle kunna tränga sig in i en aristokratisk familj), berättade han nu, att han kommit att i detta ämne samtala med ett mycket intelligent fruntimmer, hvilket genast utropade: Nej, för allt i verlden! Låt qvinnan få tritt välja till 25 års ålder, men sätt henne derefter under giftoman! Insallet är pikant och kan hafva sina sidor. — Efter diskussionens slut återremitterades frågan till förnyad behandling af utskottet. Hon skall dock förr eller senare gå igenom. Första kammaren godkände deremot, förnämligast på biskop Björcks uppmaning, lagutskottets tillstyrkan, att det måtte tillåtas medlemmar af evangeliskt-lutherska kyrkan att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning, dock att sådan sammankomst å tid, då allmän gudstjenst i församlingen förrättas, ej eger rum så nära det ställe der gudstjensten hålles, att denna eller ordningen dervid blir störd. Andra kammaren bar till behandling törehaft åtskilliga förslag angående skolfrågor, inkomna från dess tillfälliga utskott. Detta hade bland annat afstyrkt en af hr Rosenberg väckt motion om förhöjning i lönen för innehatvare af förenade klockareoch skoiläraretjenster, så att de skulle få uppbära de för båda tjensterna anslagna löneförmåner oafkortade, så vida de tillsammans icke öfverstiga värdet af 75 tunnor spanmål; men deremot tillstyrkt att riksdagen i underdånig skrifvelse till K. M:t måtte anhålla om den förklaring till 6 mom. 7 af nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842, att den, som innehafver de förenade klockareoch skolläraretjensterna, uppbär de för båda tjensterna anslagna löneförmåner oafkortade, så vida de ej tillsammans öfverstiga värdet af 50 tunnor spanmål, oberäknadt naturaprestationerna, såsom husrum, vedbrand, kosoder och planteringsland. Utskottets beslut i första delen antogs af kammaren, men dess tillstyrkan i andra delen afslogs. Vidare har kammaren i likhet med utskottet asslagit väckt förslag att vid de skolor, som icke af egna äldre fonder kunna till fullo bestrida kostnaderna för städning, ved och ljus, må den uppkommande bristen fyllas af de s. k. terminsasgifterna. Likaledes har kammaren afslagit väckt förslag om underdånig skrifvelse, att en del af de vid elementarläroverken nu utgående skolafgifter må användas till bildande af en fond för läroverkens utvidgning. Utskottet hade tillstyrkt en anhållan om utfärdande af en författning, genom hvilken lärjungarne vid stadspedagogierna åläggas att betala inskrifningsoch terminsafgifter etter samma grunder, som äro stadgade för elementarläroverkens lärjungar; men äfven detta afslogs med 78 röster mot 56. Kammaren har återremitterat vederbörande utskotts afstyrkande af väckt förslag om underd. skrifvelse till K. M:t angående upphäfvandet af alla stadgar och reglementen, som röra auktioners hållande i städerna. Några talare gillade utskottets mening, hufvudsakli gen derför, att denna fråga måste anses för en kommunalangelägenhet, derom städerna sjelfva kunna ordna, såsom dem bäst synes. Andra deremot ansågo det ej vara någon kommunalfråga, utan tillhörande den allmänna lagstiftningen, emedan den rörde skyddandet af den enskilda rätten och afyttring personer emellan — hvarför de ville ha auktionstvånget upphäfdt och derför biföllo motionen i dess hutvudsyfte. — LZ Q——1f—Ä han der för nsoot oodt och lagligt ver det: