Göteborgsposten – 28 februari 1867, sida 2

allmänna ämnen, derunder noga granskande den man han hade framför sig; han trodde sig finna att han kunde säta förtroende till honom. — Nu, mr Bent, yttrade han slutligen, önskar jag en liten upplysning af er. Hvem är denne amerikanare som uppehåller sig här och kallar sig Lydney? — Jag vet verkligen inte hvem han är, svarade mr Bent, hvilken tycktes röredraga att stå under det han talade. Vi kunna ej spana ut hvem han egentligen är, sir. Ian liknar fullkomligt en gentleman: i språk, i sätt och allt — kortligen, ni skulle ej kunna taga honom för någonting mindre än en ädling. Hvad som ledt oss på denna tanka torde dock vara en märkvärdig likhet mellan honom och medlemmarne af familjen Dane. Mr Blair lyfte på hufvudet. — Med lord Dane? — Nåvil, ja, med lord Dane; en slags allmän likhet; men särskildt med några af de medlemmar af familjen som äro döda. Genom denna omständighet har han som jag tror gjort ett godt intryck på oss. Å andra sidan blandar han sig tillsammans med smygskyttar och personer som ha dåligt rykte om sig, går i skogarne med dem nattetid, bor på ett värdshus och — kortligen vi veta ej hvad vi skola tro. Han är en mycket vacker ung karl. — Var det hans eget skrin som förlorades? — Han siger att det ej var det. Han har varit orolig hela tiden för det och har erbjudit tusen pund i belöning. (Forts.)