karleby socken i Nerike en grupp af dessa högdjur, bestående af icke mindre än 6 stycken. IIusköp. Handl. E. T. Bengtsson har dessa dagar tillhandlat sig handl. P. Carlssons hus och gård vid Storgatan i Helsingborg för 37,500 rdr. Kroppsvisitation å ej mindre än 3 fruntimmer trån Helsingborg företogs derstädes sistl. Mändags afton på begäran af tullvaktmästare Svensson, hvarvid 54 paketer tobak på:räffades. Från Hernösand skrifves d. 20 d-s: Lungö tyr har sedan några dagar varit tänd. Öppet vatten synee, såväl norr som söderut, ända till uddarne. Skulle det milda vädret fortfara såsom hittills under månaden, kan man alltså, oaktadt den stränga vintern, hafva hopp om tidig vår och sjöfartens början långt förr än man för en tid sedan kunde tänka sig. En yngling vid elementarläroverket härstädes fälldes i Måndags att böta 10 rdr, kronans ensak, för det han sistl. Carlsdag, uti en gränd, gifvit en målarelärling ett slag på munnen, så att han blödt. Carl Johans-monumentet i Kristiania. I följd af den uppmaning, som den i Norge bildade komitn för nämnda monument aflåtit till åtskilliga skandinaviska bildhuggare, skola, enligt hvad Morgenbladet vill veta, de begge berömda bildhuggarne, svensken Molin och dansken Bissen, erbjudit sig att insända utkast. Till domprostbefattningen i Westerås hade vid ansökningstidens utgång d. 20 d:s icke någon sökande anmält sig. Rådjur törekomma ymnigt i skogarne både vid Trolleholm och Knutstorp i Skåne, der man ätvenledes söker att treda dem. A skogarne till sistnämnde egendom visa sig ätven hjortar, som annars i det närmaste blitvit utrotade i vestra Skånes skogstrakter. I de södra deremot lära de vara mera talrika. Svensk gymnastik i utlandet. D:r A. S. Ulrich, grundläggare af och föreståndare för det svenska gymnastik-institutet i Bremen, har nu utgifvit sin berättelse för törra året. Man finner deraf, att institutet med stigande förtroende fortgått i 10 år och 1866 varit anlitadt af 158 patienter, hittills det största antalet. Flertalet af patienter har ätven detta år varit lidande at ryggradskrökningar, underlitslidanden och kronisk rheumatism, af hvilka åkommor de sista slagen af d:r H. uppgifvas såsom med särdeles framgång behandlade och för hvilkas botande dertör-gymnastik på det kraftigaste rekommenderas. Tidning för Trädgårdsodlaret, At densamma har Marshättet utkommit innehållande: Berättelse om Stockholms Gartnersällskaps verksamhet under år 1. 66; Om 1-åriga blomsterväxter; Sparreholm; Minneslista tör blomsterodlare i Mars 1867; Litteratur; Diverse notiser och meddelanden; Breflåda; Annonser. Postgången öfver Bottniska viken. Från Grisslehamn skrifves under d. 24 d:s till N. Dagl. Allebanda följande: En olyckshändelse, jemte tillbud till en vida större än den som inträffat, har åter gifvit en kraftig anmaning til åtgärders vidtagande för en bättre och säkrare postgång emellan Sverige och Finland, an den som för närvarande eger rum. Måndagen d. 18 d:s afgingo från Eckerö till Grisslehamn 3:ne af de svenska mindre postbåtarne, så kallade isbåtar, efter att de till Aland fört öfver de senast anlända posterna. I hafvet mötte de en betydlig mängd drifis. Bätarna gingo på ett kort afstånd från hvarandra, arbetande sig genom isen, tills de kommo ungefär midt i hafvet, då den främsta uppnådde en större, öppen ränna, som satte den i stånd att begagna seglen och slutligen framtränga till mera isfritt vatten. På astonen anlände den till Grisslebamn, der man hoppades att de andra båtarne snart skulle komma efter. Detta inträffade emellertid icke. Natsen inbröt och en häftig storm uppstod, som äfven for:sot följande dagen, ehuru med mindre hältighet. Man fruktade nu, icke utan orsak, för de uteblifna båtarnes öde, så mycket mer som isen af nordlig strömsättning fördes söder ut, och man kunde taga lör gifvit att de, inbäddade i densamma, icke kunnat uppnå svenska skären, utan blifvit drifoa ut i Östersjön. Enda förhoppningen var, att de våndt om och möjligen lyckats att på starkare is komma i land på någon af de äländska öarne. Den ängsliga ovissheten ökades än mer. då vi 5 dagar derefter sågo en annan postbåt, som senare ofgåätt mei med posten till Åland, ensam återkomma. Med den erhöllo vi likväl underrättelser om de andra båtarna och deras besättningar. Men hvilka underrättelser! Folket var visserligen räddadt, men hvilket lidande måste icke de arma menniskorna hafva utstått! Straxt efter det den första båten kommit i den öppna rännan mellan isen, hade dessa så blisvit inträngda mellan isstycken och issörja, att de hvarken kunde komma fram eller tillbaka. Oaktadt AAA — —