Göteborgsposten – 26 februari 1867, sida 2

Stämningen i vår marknad, ja i alla afkärsgrenar inom landet, är fortfarande tryckt, och hvad särskildt bomull och bomullsvaror vidkommer, äro priserna alltjemt till köpares savör. Af 8,000 balar bomull, bvilka i dag omsattes i Liverpool, voro 2,000 för export och på spekulation. Middling Upland gäller 14 d., Fair Egyptian 16 d., Fair Dhollera Surat 117, d Genom ett betydande hus i Kina, som gjort cession, förloras omkr. Å 300,000 afpersoner här på platsen, bland nvilka en firma ensam gör en ren förlust på 55,000, utan att dock derigenom behötva göra någon inlragning i sina vanliga affärer. Engelska fonderna äro fastare och Con3018 noterades i dag på morgonen 91 å 91!g, uen enligt i afton ingånget telegram slöt marknaden i London flau. Skånska stenkolsfälten. Förostämlaren för Sveriges geologiska byrå prof. A. Erdmann, som i December sistl. år töretog en besigiuning a Wallakra, Bosarps och Wrams koltält i Skåne, har ötver dessas beskaffenhet afgitvit ett längre, intressant och sakrikt bekänkande, hvilket blitvit betordradt till trycket. Af detia märkliga betänkande, hvilket, afgitvet al en utmärkt vetenskapsman, kan anses vara al en betydande vigt, framgär att dessa kolfölt innehålla stenkolslager, tillräckligt ymniga att under århundraden förse Sverige med on betydlig del at dess behof at stenkol, till godhet och användbarhet för ingen del underlägsna dem, som nu användas. Då man betänker, hvilka oerhörda summor, som numera ärligen för denna artikel gå till utlandet (år 1850 utgjorde intörseln af utländska stenkol till Sverige endast 3,777,306 k.f., men bade redan år 1865 stigit till 17,050, 586 k. f.), måste man ovilkorligen beklaga, att dessa rika tillgångar så längo sått ligga obegagnade. -Att de utländska kolen, säger prof. E. här användas till en mängd olikartade ändamål, såsom till dritvande af fabriker, hyttor, ångbåtar, lokomotiver, till gastillverkning o. 3. v., det känna vi, likasom att dessa kol i de sista åren till och med börjat spela en rol vid den enskilda förbrukningen såsom ett surrogat för ved och träkol, hvilket till och med gått så långt, att den skånska allmogen lär årligen från närliggande hamnar hemta flera tiotusentals tunnor kol till uppvärmning af sina bostäder eller eljest till begagnande inom hus. Och detta allt under det landets egna koltillgångar, som dock i någon mån skulle kunna motväga den utländska kolinförseln, tått ligga det ena året efter det andra missaktade och orörda. Ett sådant liknöjdt förbiseende af våra egna fördelar, månne det icke snart skall upphöra? Skall den då icke någon gång försvinna, denna hos oss inneboende förunderliga motvilja för det vi sjelfva. ega och trambringa inom egna landamären, eller denna i motsats deremot så starkt utpräglade förkärlek för det utifrån kommande — dessa båda ytterligheter, som allt hittills verkat och å ännu verka så tungt och törlamande på vår utveckling? Skola icke också vi någon gång, innan tiden är förliden, lära oss inse och erkänna, att försynen välsignat äfven vårt land med fördelar och skänker, som väl förtjena att med tacksamhet tillvaratagas och att med klokhet användas: I dessa allvarliga ord ligger en sanning, väl värd att behjertas, på det att icke den nationalekonomieka förlust, som måste bli en följd; om stenkolsfältens påbörjade bearbetning af en eller annan orsak ettdera måste afbrytas eller också icke kan i tillräckligt stor skala bedritvas, slutligen stiger till ett kapital, större än att det någonsin kan godtgöras. Vi anse oss derföre väl kunna instämma med prot. E., då han i slutet af sin intressanta uppsats uttrycker den förhoppning, att om arbetet skulle öfverstiga den enskildes krafter, statsmakterna icke måtte rygga tillbaka för den omhuldan, som kan beredas eu allmännyttigt företag af så omfattande national beskaffenhet som stenkolsbrytningen å dessa fält synes kunna blifva. Nervfeber har nu, berättar Bohusläns Tidning, i nära 1!(, års tid grasserat inom Krokstads socken och dervid under loppet a! 9 månader bortryckt, förutom ett stort anta andra församlingsmedlemmar, äfven kyrkoherden, klockaren och kyrkovaktaren. Dödens lia bar företrädesvis nått de medelåldrige. På många ställen ha hela hushåll, bestående a 8 å 9 personer, på en gång legat insjuknade Samtidigt härmed hafva äfven smittkoppo: härjat, och båda dessa förfärliga sjukdomai bgärlighet skulle aftrycka en dylik revy. Rörde saker I Bolivia eller Venezuela, hvars Bonds ligga i br city-mäns kassaskåp, oller bresilianska grufvor, i hvilk: engelska kapitalister äro intresserade, så torde engel. ska pressen utan tvifvel skänka den någon uppmärk samhet, men för annat an n oylika praktiska frågo