Göteborgsposten – 25 februari 1867, sida 1

af fullmäktige atgifna förklaringar, ansett böra förfalla; likasom utskottet i afseende å rerisorers anmärkning, att anteckningar om de rörande låneaffärerna ankomna och afgångna skrifvelser m. m. icke blifvit ordentligt förda, hemstält, att riksdagen måtte låta bero vid de åtgärder fullmäktige till åstadkommande af nödig kontroll i detta hänseende redan före revisorernes sammanträde vidtagit. Revisorernes framställning derom, att riksgäldskontorets befattning med extra statsregleringen måtte upphöra, har utskottet, med anledning af väckta till annat utskott hänvisade motioner i samma syfte, ansett för närvarande icke erfordra något yttrande; hvaremot det, i afseende på gjord framställning om användande af åtskilliga till riksgäld-kon torets tjenstemän upplätna boställslägenheter för embetsverkens behot, tillstyrkt, att sekreterarens i kontoret nuvarande boställsvåning, vid tjenstens framtida besättande med annan person, icke må ingå bland löneförmånerna. Slutligen har utskottet tillstyrkt decharge för fullmäktiges förvaltning för tiden, som förflutit sedan sista riksdagens början, äfvensom för 2:ne uti den då meddelade ansvarsfriheten undantagna frågor. 1 Lördags verkställde kamrarne val al ötatsrevisoror. Af första kammaren utsågos: hr R. Montgomery-Gederhjelm med 58, hr E. G. Danielsson med 58, hr J. W. Jerling med 58, hr N. G. Åkerhjelm med 43, hr S. A. Hallenborg med 40 och frih. J. Nordenfalk med 20 röster, at hvilka den sistnämnde afsade sig uppdraget, och beslöts att i nästa plenum i hans ställe välja en ny revisor. Till suppleanter utsägos af första kammaren: hr L. M. Nordenfelt med 35, hr Brusewitz med 30 och hr Nordenfalk med 26 röster. I andra kammaren föll valet på följande af kammarens egna ledamöter, nemligen: hr Stråle med 161, hr Lönnberg med 115, hr C. Ivarsson med 108, grefve A. Posse med 101, hr Beronius med 95 och hr Siljeström med 92 röster. (Närmast i röstetal var kyrkoherden Otterström med 70 röster.) Ä Till suppleanter utsägos: hrr Bovin, Erik Olsson från Nerike och E. M. Sederholm. Midt under pågående uppsummering af rösterna i andra kammaren uppstod en häftig debatt om åtskilliga röstsedlars giltighet. På några sedlar saknades nemligen både förnamn och titlar, hvilka man förmodligen ansett öfverflödiga då de upptagna tillnamnen åsyftade kammarens egna ledamöter. Det invändes dock, att då valbarheten var utsträckt ötver hela landet, kunde man ej veta hvilken person med det upptagna namnet som åsyftades. Tvisten måste slitas genom votering, som med 101 röster mot 52 bestämde, alt de ifrågavarande sedlarne skulle anses giltiga. Inom första kammaren uppträdde hr Nisser med en reservation emot första kammarens beslut i fråga om utvidgade rättigheter för svenska medborgare af annan trosbekännelse im statskyrkans och vitsordade det smärtsamma och nedslående intryck detta beslut framkallat öfver hela landet. Hr Nisser begagnade tillfället att väcka ny motion i samma ämne, hvilken remitterades till konstitutionsutskottet. Som bekant är hr Nisser representant från Dalarne och högt uppburen inom denna samma provins, i hvilken den ende representant inom andra kammaren, som uttalade sig mot reformen, påstod att intoleransen skulle göra sig gällande i folkets föreställningssätt, hvilket för öfrigt redan då vederlades genom en annan representant från Dalarne. Bland ärenden, som förekom till atgörande torde det mest anmärkningsvärda ha varit statsutskottets framställning om ersättning för riksdagsmännens af andra kammaren resekostnader. Utskottets förslag har af båda kamrarne blifvit bifallet, ehuru efter ganska karakteristiska debatter, under hvilka man i andra kammaren talade mycket om sparsamhet och om vigten deraf, att man i detta tall, då cf??