Göteborgsposten – 21 februari 1867, sida 2

räkningen icke öfversiiger 40 fot. Den tid, jsom en signal behöfver för att passera genom. kabeln, har med ännu större säkerhet upp: täckts vara 51100 delar af en sekund, hvilken i beräkning antages icke vika mer än en hundradedels sekund från sanningen. Detta motsvarar en snabbbet af omkr. 1,000 mil i sekunden, en hastighet, som är betydligt mindre än elektriska strömmens hasti ghet på landledi ningar, hvilken beräknas uppgå till omkring 2,500 mil i sekunden. Faran af chiguoner. Den utmärkta enigelska medicinska tidskriften The Lancetsyrar angående denna sista bland de qvinsliea modeabsurditeterna: — Det skulle göra oss ledsna att säga någonting som ouödigtvis z de att damerna med oro skulle folja det ouvaraude modet att bära chignoner. Vanav må synas mycket orimlig sor den manliga Jätten ar menniskoslägtet. men denna inÄ vändning skulle kunna göras mot många af de moder, genom hvilka damer two, att de torhoja sina bebhag och är saledes icke mycket värd. En annan mera allvarsam invändning, som synes vara mera beräknad alt göra intryck på alla damer, hvilka ej sätra modets lagar äfver t. o. m. änyggl. ton, är deremot framställd at en rysk professor vid namn Lindemann. Enligt denna auktoritet är 76 procent af det hår, som i Ryseland användes för chignoner, m. tl. sabrikater af detta slag, inficieredt med en parasit, åt uvilken pirofessor L. gilvit namnet gregarner. Det gregarinösa håret skall vara mycket likt vanlig når till det yttre, men vid närmare efterkeende kan man i den fria ändan af håret se små mörkbruna knutar, hvilka äfven af det obevapnade ögat kunna urskujas. Dessa knutar äro gregariner, hvilka ha ett mycket simpelt ursprung. De anträffas nemligen i det inre af pediculus capitis. För dem, som icke känna latin, må nämnas, att pediculus capitis är en parasit, som bland civiliserade tolk hufvudsakligen är bekant i den lyckliga barndomen). Man känner ännu endast ringa till gregarinernas naturalhistoria. De äro icke lätt utrotade, och motstå såval torkning som tillochmed kokning. Syror och alkalier, ether och andra medel skulle visserligen döda dem, men äro skadliga tör håret och kunna således icke användas. Enligt prof. Lindemann råterupplifvas, växa och fortplanta sig sregarinerna särdeles lätt i balrum; de små srögloberna flyga omkring i rummet i milliontal, blifva inandade, falla ned på törtriskningarne, med ett ord, intränga i menniskans inre på hundrade olika sätt och erhålla sålunda sin specifika utveckling såsom gregariner. The Lancet vill ej gå i god för alla dessa naturhistoriska uppgifter, men anser om chignonernas egen nåturalhistoria tages i betraktande, så kunna de mycket väl vara sanna. I Ryssland liksom annorstanes tår man håret till desamma från fattigare personer, särskudt bondqvinnor bland mordwinarna och burlakerna, nära Volga. bå burlaken går ut till sitt arbete på värsidan-, yttrar professor Lindemann, tager han måhända på sig en ren skjorta, men han tager säkerligen icke af sig den förrän han kommer hem på hösten. Man finner att här är ett sorträffligt fält tör parasiter, och om det hår, hvarmed våra damer upphöja de naturliga bohagen, också icko allvd kommer från ryska bondqvinnor, så är troligen ursprunget ofta icke stort bättre. Detta är emellertid en angelägenhet, som måste öfverlemnas ål damer och naturforskare. Hälften at detta mods ruskiga hemligheter, hvilka man icke behöfver upptäcka på mikroskopisk väg, skulle afskräcka män; men man kan ej räkna på atti modsaker genom desamma göra något intryck på qvinnor. At alla lössaker är dock löshår det mest olämpliga. Förlagsrätten till Tegners skrifter, En bresskrifvare trån Stockholm will denna tidning omnämndt för någon tid sedan att framl. skalden Tegnr skänkt förlagsrätten till sina skrifter åt sin yngsta dotter och att denna förlagsrätt lemnat 100,000 rär i ren inkomst Posttidningen upplyser nu, att dessa uppgitter ej äro fullt exakta, alldenstund den itrågavarande törlagsrätten ärldes at Tegnörs fyra barn gemensamt samt den inkomst, denna rätt lemnat, belöper sig till 6,000 rdr windro an den summa, vår korresp. uppgilvet. Utlofvad penningebelöning. I Södermanlands läns Tidning läses: NVid Nyköpings läns brandstodsbolags bolagsstämma be