Göteborgsposten – 18 februari 1867, sida 1

Cls EHJTa ar I HUSCLT N:O 92 Bland offentliga nöjen, som besökes mycket, isyn nerhet af den tyska befolkningen, år den stora kon. sertsalongen i den s. k. Atlantie Gardenk, hvares sete stort Monster Orchestrion, liknande ett osantI ligt stort orgelverk, är uppstallat. Detta instrumen: I har tillhört storhertigen al Baden och inköptes förl sommar af egaren till ofvannämnde salong för er summa af 10,000 dollars i guld. Då detsamma börsar låta höra sig, tror man sig ovilkorligen höra er stor och väl sammansatt orkester, ty man får dervic höra de mest rena toner af nästan alla slags instrumenter. Det spelar icke mindre än 20 olika stycken ur utmärkta operor af framstående kompositörer, men af alla stycken är dock detsom mest förtjusar och förvänar en svensk att på denna sidan Oceanen få hö. ra, svenska folksången, som älven exeqveras. I denna salong ser man nästan hvarje afton alla platser upp: tagna af tyska familjer, hvilka under åhörande a! musiken tömma åtskilliga scidlar Bierd. Fran Södra staterna, isynnerhet ifrån staten Texas, hafva den senaste tiden ingått oroande och bedröfliga underrättelser. Negrerna derstädes vilja icke längre arbeta på plantagerna såsom förut emot en öfverenskommen manadspenning (vanligen 15 dollars och allt fritt), utan fordra nu att blantageegarne skola uppgöra kontrakt med dem för hela året, och utom kontant betalning älven gifva dem en viss del aj skörden. Då dessa pretentioner icke kunna upplyllas, vägra negrerna att arbeta, och följden af detta tros blifva, att en stor del af jorden i år sörblifver obrukad, alldenstund blantageegarne, af fruktan för negrernas hämndgirighet, icke våga antaga undra arbetare, hvarpå eljest finnes riklig tillgång. Plera härstädes utkommande tidningar sammanstämma uti, att dessa sörvecklingar skola leda till nöd, elände, förbrytelser och mord i Sydstaterna, så framt icke regeringen snart med allvar ingriper deruti och söker pa ett eller annat sätt bilägga desamma. Man ser häraf att äfven på negrerna det gamla svenska ordspråket: mer vill mer ha, med fog, kan tillämpas. Stora förberedelser vidtagas här för att fira pristagaren vid kappseglingen öfver oceanen, mr Bennet J:ors erkomst från Europa. Så har bl. a. beslutats, att så snart ångaren, på hvilken han anländer, signalerats från inloppet till New-York, härvarande yachtclub med alla sina små fartyg skall ila honom till mötes oeh eskortera honom till hamnen härstädes, hvarefter on af New-Yorks damer föranstaltad storartad bankett till hans ära kommer att gifvas uti stadens förnämsta hotell. Sällan, om nägonsin, har väl en ung privat man blifvit så firad, och kommit i åtnjutande af sådana hedersbetygelser, som blifvit mr Bennet till del i Gamla Verlden och som vänta honom vid hans återkomst till den Nya. Mr Bennet är också af alla som känna honom omtyckt för sitt glada och älskvärda väsende. Tvenne af hans följeslagare vid kappseglingen, nemligen kaptenen, som förde den vinnande yachten, och lotsen, aterkommo hit förliden Mandag med angbåt ifrån Liverpool. Under senaste veckan ha tvenne stora karnevaltillställningar egt rum på isen å en större damm. Rundtomkring densamma voro uppförda små Sstånd, hvarest tillhandahöllos varma och kalla förfriskningar; musiken var placerad midtpå dammen; alla deltagarne, såväl ladies som gentlemen, voro naturligtvis påklädda skridskor och man såg dem iklädda, zuart sagdt alla, både Gamla och Nya Verldens naioners klädedrägter, i hvilka de utförde alla brukiga dansar, såsom vals, polka, frangaise etc., alit till le talrika åskådarnes stora belåtenhet och under deas högljudda bifallsrop. Såsom ett bevis på att vintern varit ovanligt träng här kan jag omtala, att förliden Onsdags morson inträffade något, som icke händt på 10 år, temligen att Hudsonfloden mellan städerna NewCork och Brooklyn kunde passeras på isen. Stora tycken tjock drif-is midt i floden hade nemligen fustrusit vid landisen, och det uppgifves att på c:a en immas tid omkr. 10,000 menniskor lära ha passserat ensamma. Brooklyn är en stad med öfver 20,000 inevanare, och större delen af dessa ha sina sysselsätingar i New-York, dit de under vanliga förhållansen göra sarden på tio minuter med stora färjbåtar, nen vintertiden fördröjdes färden ofta, i anseende tili atarnes uppehall af drif-is, flera timmar. Detta var cksa orsakeu hvarföre ofvannaämnde tillfälle så togs akt af Brooklyinnevånarne, men detsamma var nära tt beröfva staden åtminstone ett tusental af dess anebyggare, ty kort sore kl. 10 på morgonen den aniiga flodtiden, gingo isstyckena sönder och nu ördes de mest genomträngande ångestskri från de lyckliga som befunno sig på densamma. Jemmeropen upprepades af de på båda stränderna samlade denniskomassorna; ögonblicken voro förfärliga, men enom forsynens underverk spilldes intet menniskolif, dan de goda Brooklynnerboarne undsluppo denna Ang med utt få genomgå en grundlig vattenkur, inan de upptogos af till deras räddning utsända färjor båtar. Förliden Onsdag inträffade ett stort fallissement städes i det firman J. F. Mejer C:o inställde sina alningar. Detta sallissement väckte stor sensation om alfärsverlden, emedan huset var en bland de örre bavkifirmorsa härstädes, och det är ingalunda verdrilvet då man säger, att firman hvarje vecka orde bankaslärer till ew belopp af emellan 1 å 2 ä illioner dollars. Den bankrutterade firman hade damn förut, med bankpresidentens uti North American ;k tillåtelse, på näwnde bank trasserat 200,000 5 ollars mera än den hade der innestående. Ihuru2 — — i re RE n NONSENS TREE —