Göteborgsposten – 15 februari 1867, sida 2

arbetslokaler, då deremot vid de å Lilla Ede belägna tvenne sågbruken tör arbetssolket under en längre tid än vanligt, ingen förtjens I varit att tillgå. ö Uilagda syrsartyg. Enligt från lotsdi sektören till chefen tör vestra lotsdistrikte sirgänget telegram, komma fyrfartyg gen FalIsterbo och SSvinebådan att, såvida hinder derföre ej möta, d. 19 dennes utläggas å sing stationer. Till försvarsfrågan. A. BI. bekräftar underråttelsen om, att det särskilda törsvarsutskottet utan omröstning beslutat antagandet af den grundsatsen, att armCen bör organiseras med en stam för trupperna. Samtliga bönder inom utskottet, hvilka man annars hade trott sig kunna vinna för en motsatt åsigt, yttrade sig för stammen och ansågo oklokt att utsända beväringen utan all ledning at öfvad stamtrupp. Endast två ledamöter yttrade sig för en motsatt åsigt, nemligen hr Hedlund och kaptenen vid Westgöta regemente J. Ericson. Samma utskott beslöt äfven vid sitt derpå följande sammanträde i Måndags och utan omröstning, att den stam, som bör utgöra en grundval tör armens organisation, skall vara dels indelt, dels värfvad. Vigten af dessa beslut kan ej gerna undgå någon, och synas de antyda, att försvarskomiteens förslag srån i fjor, med några ytterligare ändringar, kommer att ligga till grund för den organisation, som utskottet vill törorda. Då utskottets majoritet med så stor ötvervigt anslutit sig till denna princip, är det antagligt, att den härvid ledts af tanken på det pu rådande osäkerhetstillständet i Europa, hvilket medgifver kanske för flera år en tullständigt genomgripande omorganisering af armåen. Märkligt är, att nu äfven från Gotland, der folkbeväpningens princip redan finnes i hela dess utsträckning tillämpad, starka röster törnimmas, hvilka klaga ötver saknaden af stamtrupp för infanteriet, fastän en dylik är en oafvislig nödvändighet. Uti en följd at uppsatser om Gotlands försvar önskar Gotlands Tidning bl. a., att försvarskomitens förslag om de gotländska båtsmanskompaniernas förändring till stamtrupp för infanteriet måtte snarast möjligt gå i verkställande, hvarjemte uttalas den förhoppning, atv ön äfven skall för ändamålet bli försedd med ytterligare ett par värfvade kompanier. Nämnde tidning tillägger i slutet at sin artikelserie: — -Wånne vi kunna försvara oss? — Hvarför tå vi icke bättre vapen? — Moderlandet är för likgiltigt för Gotlands försvar. Sådana uttryck får man ofta höra. Man akte sig i tid, att dylika af obetänksamheten och lättsinnet utkastade frön icke i framtiden bära sorgliga frukter. Dessa utlåtelser äro så mycket mer anmärkningsvärda, som de uttalas at ett för öfrigt i hög grad lojalt folk. sverige har sedan hedenhös, med kortare afbrott, herrskat i Östersjön. Först under nuvarande generation har detta välde halkat oss ur händerna, sedan Rysslands mäktiga Östersjöflotta uppstått. Snart tå vi utan tviftvel se en annan stormakt uppträda med tlotta i våra sarvatten. Männe icke dessa grannar redan kasta snikna blickar på det välbelägna och bördiga Gotland? Skall Sverige i någon mån med dessa väldiga stater dela väldet i Östersjön och icke få dem ännu närmare in på lifvet, måste Gotland väl befästas och försvaras. Må man aldrig glömma de af Bodisco, cheten för sista ryska ockupationskåren på Gotland, uttalade betydelsefulla orden: Gotlands besittning är för Ryssland lika nödvändig som Finlands. De väsentliga bristerna i Gotlands nuvarande törsvarssystem uppräknas at artikeltörf. vara dessa: 1. För kort öfningstid för såväl befäl som manskap — den bör mångdubblas, men för att icke näringarne skola derigenom i lida för mycket, må exercisåren inskränkas samt derefter i stället antingen det första exercisåret användas till genomgående af en grundlig rekrytskola och ömingstiden under de påföljande åren bli något längre än nu, eller ock de nuvarande öfningarne utsträckas till omkring 3 veckor. — 2. Saknaden at stamtrupp för infanteriet. — 8. Bataljonsoch kompanichefernas samt isynnerhet underofficerarnes alldeles otillräckliga aslöning. — 4. Landshöfdingens innehafvanae af jemväl militärbefälhafvareplatsen. — 5. Underbefalets tillsättande genom val — hvilket anses odug— A —— ma rummemmm——LLLV sa