Göteborgsposten – 7 februari 1867, sida 1

— WWAAA—j alla frågor rörande förändrad organisation a landtförsvaret och dertill erforderliga anslag; anslaget för andra kammaren äro de härolvam . kursiverade orden uteslutna. Derigenom ä kompetensstriden redan faktiskt grundlagd, så vida ej utskottets pluralitet förenar sig der som, att hvad som i anslagsväg erfordras böj stötverlemnas åt statsutskottet till behandling Men å andra sidan är det troligt att det sär skildta utskottet alls icke vill underordna sig statsutskottet. Utan tvifvel var den i ansla jget för andra kammaren gjorda begränsning saf utskottets blifvande verksamhet grundlags senlig, och en följd af hr Björcks i rättan tic gjorda erinran derom att statsutskottet åfve7 bör hatva ett ord med i laget. Det är fullt behörigt att en stor åtrå va rit rådande bland ledamöterna inom begge skamrarne, och mest inom den andra, att er hålla plats i berörda utskott. Måhända ha man mera tänkt på utmärkelsen, än på ansva ret att sitta der. Allmänhetens uppmärksam shet är fästad på detta utskotts åtgärder, mer än på något annat utskotts, sedan regeringen sansett sig böra afbida riksdagens uttalanden jom grunderna för försvarsverkets organisation. DDet synes ock vara fullt ändamålsenligt at! riksdagen först uttalar hvad nationen önskar och hvad nationen förmår åstadkomma — tvenne vigtiga faktorer vid lösningen af en så ingripande fråga. Tills vidare är det af intresse att känna hvilka de personer äro som i landtförsvarsutskottet blifvit insatta. : Inom första kammaren valdes: generaljoron E. at Klint, öfversten gretve Lagerberg, kammarh. baron A. C. Raab, f. d. öfverstelöjtn. Nisser, possessionaten frih. Stjernblad, brukspatron C. Ekman och generalbesälhafvaren på Gotland landshöfding Gyllenram — således fyra militärer och tre icke-militärer, hvaraf dock den ene, baron Raab, är motionär i frågan och sannolikt företrädesvis derföre invald. I andra kammaren valdes: kapten John Ericson, boktryckaren Hedlund, landtbrukaren Bjerkander, kommendörkapten Adlersparre, f. d. öfverstelöjtn. n. v. landshöfdingen v. Troil, samt landtbrukarne Sven Nilsson och Östman; — således tre militärer och tyra icke-militärer, bland hvilka hr Hedlund är motionär i frågan. I första kammaren erhöll den förste i ordningen invalde 90 röster, den siste 51; i andra kammaren den förste 125, den siste 43. I första kammaren var således röstsplittringen vida mindre än i den andra. Sven Nilsson erhöll neml. 102 röster, men hans näste man endast 43. Det var således en ren tilllällighet att han gick in, och en lodsam tillfällighet derjemte, enär han utan all gensägelse än den minst lämplige, oaktadt med honom eger det egendomliga törhållande rum, att han under eller kort efter förliden riksdag var den ende 1 hela bondeståndet som tilldelades on medalj, dock icke som förr af guld, utan at sLilfver, att å bröstet bäras, för sitt uttryckta godkännande af regeringens då till ständerna algifna förslag i militärfrägan. Jag känner icke huru de i frågan intresserade äro belåtna med resultatet af ofvan anförda valen. Antagligen äro åsigterna delade. Missbelåtna äro väl de som på förhand proklamerat att nationens förtroende till fackoch yrkesmännens vyer och praktiska blick på detta område, börjar allt mer och mer att förminskas, ty onekligen tillhöra sju ledamöter i utskottet denna förskottsvis halshuggna klass af fackoch yrkesmän. Men v andra sidan torde väl de öfriga sju — om Ustman tages med — böra räknas till de förutsättningslösa, hvilka med mera oförvillad uppfattning blifvit oberörda at den slentian och de fördomar, till hvilka fackmän af vanliga själsgåfvor allt för lätt törfalla. Att en reorganisering af försvarsväsendet ir nödvändig, derom skola alla de fjorton nog i: li ense. Kommer så i ordningen, huru om-Js attande reorganisationen skall bli, och huru len skall genomföras; dervid tages icke blotta — — AEA DA LA NEANDER AE i i H sr ahuscexKda. 1 3 11 fbifogHgl hanns