Göteborgsposten – 29 januari 1867, sida 1

? 01. — IULLLLHNCTHUT DJTÅ är I nusdi Are 9 ov —k— — 313:0 ang. upplåtande åt Sandby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt af ett tunnland jord från Flyinge kungsgårds utmark, för uppförande af en skolhusbyggnad; 14:o ang. rättighet för sjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära särskild ersättning; 15:0 an. afskrifning ur räkenskaperna af de t. lokomotivföraren Riex ådömda, af allmänna medel bestridda ersättningar m. m.; 16:o ang. beviljande af en särskild beskattning att unver benämning vapenskatt utgå efter de i bevillningsförordningens 2:dra art. stadgade grunder; 17:o ang. förhöjning a! brånvinstillverkningsafgiften; 18:o ang. förhöjning af tullsatserna å socker, kaffe, tobak, bränvin och sprit; 19:0 ang. medgifvande af tullrestitution för raffineradt socker vid utförsel jemväl till Norge; 20:o ang. upphörande af grundräntas utgörande för valkoch stampverk; 21:o om nedsättning i räntan för Trysunda fiske; 22:0 ang. åtgärder till behöfvandes undsättning vid inträffande missväxt; 23:o i fråga om den under n:o 2 vid Skeppsbron i hufvudstaden belägna, kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för telegrafverket; 24:0 om tillåtelse för Göteborgs stad att, för ordnandet af stadens hamn, få inlösa eganderätten till kronosäteriet l mantal Sannegården i Lundby socken och Östra Hisings härad Göteborgs och Bohus län; — 25:0 ang. skattelörsäljning af Östra Kronoallmänningen i Örebro län, för asslutande af regleringen rörande de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk; 26:e ang. upplåtande för alltid till Varola kyrka af en kronotomt; 27:o ang. arrendatorn C. A. Molins befriande från arrende: af Nyqvarns gamla bro; 28:o i anledning af P. 0. Hultäns ansökning dels om ersättning för förlust genom en logebyggnads kullstörtande, dels ock om nedsättning af arrendet å det af sökanden arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo; 20:o ang restitution till kammarjunkaren H. de Campskonkursmassa af erlagd afgift för anmäld, men ej utöfvad bränvinstillverkning; 30:o ang. ordnandet af veterinärväsendet i riket; 31:0 ang. fortfarande kurbusafgift; 32: ang. användande af behaglig tids förläningsspanmäål vid ordnandet af presterskapets aflöning; 33:0 i fråga om användande af ett belopp å besparingarne af anslaget till nationalmusei inredning, för restaurering af cljefärgstaflor m. m.; 34:o ang. pension. å allmänna indragningsstaten för kollegan vid Hudiksvalls elementarlärovork Th. G. Wennberg; 35:o ang. utbyte af komminigterbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen Östra och Vestra Lindås emot )8-dels mantal kronoskatte Sundstad n:o 1. samt skrifvelser: 36:0 i anledning af utaf rikets sist församlade ständer beslutade lagförändringar; 37:0 om förordnande af statsrådet Bredberg att under riksdagen utöfva den befattning med riksdagsärenden, som enl. S 46 af R. O. en ledamot af statsrådet tillkommer. I första kammaren föredrogs justiticombudsmannens berättelse för 1866, hvilken remitterades till lagutskottet; äfvensom hr Möllers motion rörande jordegares och arrendatorers ömsesidiga rättsförhållanden, sedan likväl hr J. F. Caspersson deremot framställt åtskilliga betänkligheter, såväl i fråga om stället, der arrendeafgifsten borde erläggas, som mot förslaget att växande gröda icke må säljag annat än i förening med jorden. — Äfven hr B. Meyer yttrade sig rörande samma motion. Mot hr Croneborgs motion rörande audring i stadgandena om hemmansklyfning och jordafsöndring anmärkte hr Roos, att jordegaren för närvarande har lika stor frihet i afseende på rättigheten att upplåta skog till annan person med full egauderätt, som motionären afser, och kunde derför icke instämma i hans äsigt om behofvet af störro frihet derutinnan. Motionen remitterades till lagutskottet. Frih. 4. C. Raabs motion om utbetalning förskottsvis af statens tjenstemäns löner remitterades till stassutskottet. Hr Almqvists motion om skogshushållning gaf hr Roos anledning till åtskilliga betänkligheter såväl ur kronans som den enskildes synpunkt. Syftet vore visserligen godt, men dels skulle kontrollen blifva alldeles för dyr, dels skulle de föreslagna stadgandena störande ingripa i den enskildes rätt. Talaren slutade emellertid med att önska motionen framgång. Hr Almqvist fann det vara af nöden att, då oupphorligen nya bolag bildas för anläggning af ångsågar, hvilkas uppgift är att tillgodogöra sig allt virke som finnes i anläggningens grannskap, genom lagstadganoa MRS EEE