Göteborgsposten – 31 december 1867, sida 1

2Qe ä ii —— kyrkor var gudstjenst, i en annan del icke (härvarande svensk-lutherska kyrka var tillsluten af den orsak att församlingens tjenstgörande pastor var bortrest). Alla allmänna verk och inrättningar voro tillslutna, en del butiker stängda, en mängd parader tågade under hela dagen genom gatorna med bullrande musik, och hvad som var märkvärdigast af allt, alla teatrar voro Öppna, hvilket de icke få vara på en vanlig Söndag. Det vackraste sättet och troligen det mest passande, hvarpå dagen firades, var att en del komitCer för sjukvårdsoch barmheitighetsinrättninvar gåfvo de der intagna äldre och yngre personer efter slutado gudstjenster en s. k. högtidsmåltid; på ett enda sådant ställe bespisades ölver 2.000 personer. Många stora fabriksegare hade inbjudit sina arbetare till mål der och festligheter, och sådana tillställningar uppskattas mera här än uti något annat land. En allmän plågsed här i New-York å den dagen, är att alla, som på något sätt kunna anskaffa det, äta kalkon till middagen. Stadens förnämsta damer, med generalskan Grant i spetsen, hafva förenat sig om att genom frikostiga gåfvor bil en fond för inköpande af ett hem för uti kriget stupade soldaters enkor och barn och halva uppmanat alla öfriga medborgarinnor och medborgare att hvar efter sin förmåga bidraga till det vackia ändamålets ernående. b). 10 December kommer en storartad konsert i förening med att konstlotteri att hallas uti en af stadens största musiklokaler för samma ändamål, och att den stora lokalen blir öfverfylld af åhörare, är utom allt tvifvel. Bland gafvor som inkommit, lortjena att nämnas femtio stycken örsta klassens symaskiner från en af härvarande fabri kanter. Inom affärsvoaumlen här i New-York Flater det illa för närvarande. Visserligen brukar det alltid på denna tid af året att vara tyst i handel och handtverk, men i år är det tystare än det varit på många år, och flera köpmän hafva minskat sin kontorspersonal, en mängd fabrikanter ha nödgats afskeda en stor del af sina arbetare, och för dem som få stanna qvar nedsättes afloningen tin uf m procent, hvarföre det, isynnerhet om det bliiver sträng vinter, blir en mycket svår tid för många tusental af menniskor härstädes. En, om jag så får uttrycka mig, lycka i olyckan är, att priserna på såväl kläder som matvaror under senaste tiden blifvit betydligt billigare, så att man väl bör hoppas, au nöden bland arbetarne icke blir så svår. Orsaken till den ringa arbetsförtjensten är, att köpmän och fabrikanter innehafva ofantligt stora lager, som de, emot sedvanan, icke kunnat realisera under de sistförflutna månaderna, och allmänt omtalas här en förestående stor handelskris (?). En bland de många saker, hvaruti amerikanarne äro så mycket tramför andra nationer, är, att på näalla upptänkliga sätt puffa och skylta för all stan ting. och ete, dets Icke nog med pulfar och annonser i tidningar rekommendationer i form af böcker, kalendrar gratis-utdelande på alla gator, samt husens i oregentliga bemärkelse öfverklistrande med skyltar från takåsen till källarvåningen: aan ser äfven alla stunder på dagen karlar sp etserande på de större gatorna, bärande stora standarer, hvarpå äro med qvarbokstäfver och slgurer utmålade säljarens namn och adress samt varans eller artikelns namn och alla goda egenskaper. Vagnar, byggda såsom omnibusar, köras genom gatorna alldeles ofverdragna med skyltar, och inuti sitta flera musikanter, som underbålla mod bullrande musik, på det att vagnen och dess skyltar skola adraga sig uppmärksamhet. Men de löjligaste skyltarne äro de 8. k. lefvande. Dessa bestå nemligen af stora handfasta karlar, försedda med höga hattar och langa rockar, hvarpa äro malade de artiklar som utbjudas. Så t. ex. ser man en, som vill rekommendera en knappfabrikant, och hans kläder äro naturligtvis öfversallade med knappar al alla möjliga storlekar och färger; en annan vill fästa allmänhetens uppmärksamhet på en glasögonsabrikant, och denna Åskylt är ifrän hufvudet till fötterna lörsedd med blåa och gröna glasögon samt lorgnetter både fram och bak, 0. 8. v. Att här alven finnes en mängd smakfulla och cleganta skyltar, saller al sig sjelf, och bland dessa tror jag att fråm-ta rummel intages af den en vagnfabrikant vid stadens största vata eger. Skylten består nemligen af en häst i nawurlig storlek, förespänd en vagn, och den person, som första gången passerar stållet, trer ovilkorligen att hästen är lefvande, så naturlig är den. Att i Amerika, som är ett fritt? land, skall finnas mycket som är öfverraskande friu, är naturligt; men få af mina landsmän torde hafva reda på, att man här kan äta friu på värdshus. Så är hkväl förhållandet, och detta till stor glådje för manga. Det är nemligen ett allmänt bruk, att då någon person öppnar en värdshusrörelse, så annonserar han i tidningarne att han den och den dagen öppnar sitt nya etablissement och inbjuder alla sina vänner och gynnare till en fri lunch, hvilket är detsamma som ett väl försedt smörgåsbord hemma i Sverige. Sådana annonser finner man nästan hvarannan dag i någon tidning, och många äro de stackars beholvande. som med fem cent i fickan vandra dit för att äta sig mätta af lunchen och dricka ett glas Ålagerbier, hvilket de måste betala med ofvannämnde fem cent. Många personer finnas också, som af snålhet begagna sig al dessa bjudningar. Att båda dessa klasser besökande icke ses med blida ögon af värden, faller af sig sjelft, men han gör vanligtvis alltid ändock god allar den dagen, ty han har oftast många vänner, som vilja gifva honom ugodt handsbloch dessa dricka tappert i den nya lokalen dagen till ända. Många ställen finnas äfven der det gitves fri lunch å en bestämd dag hvarje vecka, och hvem som behagar kan, utan att vara utsatt för någon anmärkning eller att blifva ohöfligt bemött, gå in och äta sig fullkomligt mätt utan att behöfva kosta på sig mera än ett glas Ale eller Bier. Det af mig, uti ett af mina förra bref omnämnda svenska hotellet härstädes, Ss(candinavian louser tershöga