Göteborgsposten – 31 december 1867, sida 1

bref var redan i hans händer, hvilket tillät att ceremanien skulle få försiggå i slottet, och han besvor henne att tänka på det faktum att hennes onkel, lord Dane, sjelf yrkat på en snar förening. — Att gitta sig under det han ligger lik i huset! utropade hon. Hvad skall verlden säga då vi fara bort på en smekmånadstur innan han är begrafven? — Men jag ber er ej göra detta, sade mr Lester. Jag säger endast: lemna detta hus och flytta till mitt. Ni skall bli qvar der i all tysthet ett par dagar, och efter begrafningen skall jag föra er hvart ni önskar. Ni kan tillochmed komma till mig som gäst, ifall ni föredrar det; miss Bordillion är der, som ni vet. Men jag tror, Adelaide, att detta ej skulle bli så behagligt tör er; jag tror att ni bör föredraga alt på en gång inträda såsom herrskarinna i huset. — Ja, om jag kommer, svarade hon. Det behölves ej att vidare följa hans argumentation. Det är tillräckligt att säga det mr Lester erhöll hennes samtycke, och han gick bort för att göra de nödiga anordningarne. Knappt vetande om han gick på hufvudet eller fötterna, så lycklig kände han sig, trädde han ut ur slottet Dane Hall måste bli förberedt och i ordning för att mot taga den oväntade bruden; en prest måste vidtalas: hvem skulle han vända sig till först? Han begaf sig till den prestman, hvars hus låg i andra ändan af Danesheld; ocl såsom det ofta händer valde han den orätta, hvarigenon något trassel uppstod.