Göteborgsposten – 22 december 1866, sida 2

nalitetsprincipen under fötterna, var en abnormitet, som möjligen kunde länge bestå. Vid ett blifvande krig mellan Österrike och Preussen, skall det förra ej ha något att at Italien befara. Italien har också skäl härtill uti omstänligheter inom hus, der dec nu framför allt gäller att kunna åstadkomma en förlikning mellan Italien och påfven. Det förslag härom, som premierministern Ricasoli gjort påtven, går i det väsentliga ut på följande, säger ett italienskt blad: 1. Den italienska regeringen vill uppmana kamrarne att ingå på ett lagförslag, hvarigenom Florens oåterkalleligen blir Italiens hufvudstad(?). — 2. Kardinalerna skola erkännas som italienska furstar och af finanserna uppbära en inkomst, dubbelt så stor som den de nu ba. — 3. Besolkningen i Patrimonium Petri skall, med undantag af innevånarne i sjelfva staden Rom, kunna genom en allmän omröstning afgöra, om den vill fortfarande tillhöra Rom eller införlifvas i konungariket Italien. — 4. Rom förklaras för en kyrklig stad sui generis, och påfven regerar i densamma såsom absolut suverän. Endast de kommunala myndigh terna skola väljas af borgrarne och tillsätta ätskillga civila embetsmån, Det presterligelementet i förvaltningen skall aflösas af en verldslig bestyrelse, och detta förnämligast i det fall, att stadens område i afseende på underhandlingarne ytterligare ökas med ett territorium, hvar omfång skall när mare bestämmas. — 5. Den påHiga milisen skall afskedas; de främmande legotrupperna måste aflägsnas. Det skall stå romarne fritt att inträda i den italienska armen. — 6. Traktaten mellan den italienska och den romerska regeringen binder endast den förstnämnda, så länge Pins IX lefver. — 7. Pius IX erkänner Victor Emanuel som konung af Iralien, och i stället för att gå i landsflykt, skall han begifva sig till Florens, för att smörja den konung, hvars suveräna rättigheter äro grundade i italienarnes val. — 8. Italien skall såsom katolsk makt gifva sin andel af den civillista, som de katolska makterna skola vilja utreda till påfven. En italiensk postångare har nära Kreta angripits af turkarne, emedan de trodde det vara italienska frivilliga ombord. Italien tänker fordra upprättelse. Inom Frankrikes krigsdepartement råder den största verksamhet; men hittills tyckas krigsministeriets ansträngningar mera vara riktade på förbättring af rikets försvarsverk, än på krigiska förberedelser af annat slag. Sålunda ertar jag, att alla fästningar vid ostgränsen på senare tiden underkastats en noggrann undersökning, hvilken särskilt skall hafva företagits med afseende på anläggandet af nya befästningsverk. Fästningen Möezieres, år 1814 en at de första som föll för de allierades invasion, har nyligen försetts med 4 nya stjernskansar. Krigsministern har befallt, att af alla befästningsverken i Frankrikes olika fästningar sådana fotografier skola tagus, att man kan utfinna såväl de positioner, hvilka gifva fienden bästa utsigterna till att ett angrepp lyckas, som äfven de, hvilka synas mest utsatta för elden från mera aflägsna fientliga batterier. Dessa åtgärder äro helt säkert ej utan samband med den stora armereformen.