Göteborgsposten – 22 december 1866, sida 2

(Insandt.) Till Red. af Göteborgs-Posten. Då i särskildta artiklar i Göteborgs-Posten, angående det försök som skett, att å Göteborgs Enskilda Banks kontor på bedrägligt sätt åtkomma liqvid för en vexel, det blifvit antydt, att bankens tjenstemän skulle vållat att den brottslige ej blifvit gripen, har man ansett sig böra underrätta om följande omständigheter vid den ifrågavarande tilldragelsen. Om, det på postkontoret Måndagseftermiddagen den 10 dennes timade bedrägeri, då ett rekommenderadt bref, deri förenämnde vexel var inlagd, af obehörig person uttogs, lemnades hvarken den dagen eller den följande någon underiåttelse å Göteborgs Enskilda Bank. Orsaken dertill har ej, som hr polismästaren antydt, varit, att kontoret på eftermiddagen hållits stångdt, enär på detta kontor tjenstemännen och betjeningar äro tillstådes förm. från kl. 9—2 och efterm. från kl. 4—712, ehuru expeditionen för allmänheten blott varar mellan kl. 10 och 1. Dea enda underrättelse om bed:ägeriet, som å bankens kontor erhölls, meddelades af en utaf bankens tjenstemän, som omsörmälde att han af en å postkontoret tjenstgöranda anförvandt erfarit, att ett bref der blifvit af obehörig person uttaget, innehållande penningar eller vexel till belopp rdr 650, adresseradt till hr L. H. Larsson, samt hört att närmare underrättelse vore att förvänta från poliskammaren. Omedelbart sedan detta bhfvit omtaladt och således innin man kunnat i nägon mån öfverlägga hvad som vore att tillgöra, om någon vexel till Larssons ordres skulle presenteras, inställde sig en okänd person med begäran att en företedd vexel till L. H. Larssons ordres måtte inlösas. Man sökte då uppehålla sagde person till dess bud hunnit sändas till postkontoret eller poliskammaren, men då peisonen fornam att med liqviden dröjde, förklarade han sig vilja återkomma om en stund, föreg svande ett angeläget ärende till en uppgifven och å kontoret känd person, och aflågsnade sig. En af bankens vaktmästare, som kom tillstådes, tillsades då att efter följa personen och, om han sökte undkomma. vånda gig till någon poliskonstapel för bans anhallande, hvilket likval misslyckades. llvem man bör tillskrilva att förbrytaren undkommit, är ej meningen att nu utreda. Man har endast velat visa att någon försumlighet ej bör läggas bankens tjenstemän till last; ty svårligen kan dem tillvitas såsom fel, att de ej under ofvannämnde förhällanden fasttagit den person, hvarom fråga är, en raskhet, som väl kunnat lyckas och skulle varit berömvärd af en polistjensteman, men som ej bort at dem påräknas, helst ett misstag å deras sida kunnat medföra lör deras framtid högst bedröfliga följder. Dt enda som i saken blifvit uträttadt, eller att vexeln biitvit anhållen och således förlust undvikits, har emellertid skett just genom bankens tjenstemän, ett sörhållande som ingen af dem, hvilka afhandlat saken, ansett värut omnämnas. Tjenstemän i Göteborgs Enskilda Bank. (Insändt). Fråvas om det vore för staden alltför kostsamt att dekosta påfyllning af några lass grus på den, isynnerhet vid töväder, för fotgängare alldeles obegagneliga gatan förbi gasverket till Skeppsbron?