Göteborgsposten – 22 december 1866, sida 2

Från Utlandet. Såsom vårt ena telegram utvisar, har Preussens deputerade kammare med stor majoritet antagit utskottets tillstyrkan om Elbehertigdömenas införlifning i Preussen. Det säges till och; med, att redan i jul en kongl. förordning skall utkomma ang: denna införlifning. Deputerade kammaren har således, likasom förut utskottet, uttalat sig emot folkomröstningens användande i Slesvig. Stödjande sig på solkrepresentationen, skall regeringen nu kanske komma ätt tillbakavisa fordringen af pragerfredens hållande i hänsyn till Nordslesvig. Vi önska för Preussens egen skull att så ej må ske. Det skulle annars begå ett löftesbrott, -hvilket ovilkorligen skulle medföra sin vedergällning. Det är naturligt, att den skandinaviska Norden nu med stigande spänning afvaktar sakens utgång. Det gäller ingenting mindre, än om Norden skall i Preussen ha en vän eller en fiende. — Vi hänvisa i öfrigt till telegrammet. Hertigdömena skola ofördröjligen erfara, att de blitvit införlifvade, ty utskrifning kommer att i dem genast företagas. Sistlidno Lördag gaf konung Wilhelm middag för fullmäktige tör Nordtyska Förbundets olika stater, dervid han i ett tal yttrade, att händelserna utvecklat sig till ett krig mot Preussens vilja, som önskat freden; men nu hade Tysklands. omgestaltning blifvit en oafvislig och. befallande pligt och det återstår att reglera det redan bestående Nordtyska Förbundets författning. Efter middagens slut underrättades ombuden att till samma afton beramats en konferens. Denna öppnades at grefve: Bismarck med ett tal, hvarefter Preussens förslag till författning för Nordtyska Förbundet meddelades. Förslaget innehålles i tolf hufvudartiklar eller kapitel med 69 eller 70 underatdelningar. I detsamma betecknas det förbund, som skulle grundas, såsom oupplösligt — och i den ur direkta val med allmän rösträtt framgående definitiva Nordtyska riksdagen så medlemmarne intet arvode och embetsoch tjenstemän utestängas. Enl. Prov. Korr:. omfattar törbundsför fattningen hela handelsoch kommunikationsväsendet. Den lagstiftande makten utölvas af ett förbundsråd (regeringsrepresentation) och en national representation som är lika berättigad. Preussen sår i spetsen Förbundet. Den verkställande makten i Förbundet uttärdar krigsförklaringar, afslutar föredrag och utnämner gesandter. Konungen af Preussen har högsta befälet öfver Förbundets arms och tlotta, och han bestämmer, då båda skola sättas på krigsfot. Kiel och Jahdebugten bli Förbundets krigshamnar. Andra uppgifter förmäla, att hvarje till Nordtyska Förbundet hörande stat skall årligen betala 220 thaler pr man af sin förbundskontingent till Preussen, hvilket skall såsom centralmakt bestrida alla militärutgitter. Prenssen förbehåller sig rätt att utnämna generaer. Redan i sjeltva Förbundsförfattningen är upptagen en bestämmelse om, att till förvundskontingenten skall lemnas 1 man pr 100 innevånare: . Det nordtyska pårlamentet, som sammanträder d. 1 Febr., skall hålla sina möten i i det preussiska parlamentets lokaler, och att lettas sessionssal (som är inredt för 250 medlemmar) skall erhålla en betydlig utvidgning. Parlamentet kommer att bestå af 291 medlemmar. De preussiska organerna, i motsats till de franska, visa tydligt sitt missnöje med den italienske konungens trontal. Som bekant, nämnde konung Wilhelm sjelf i sitt tal etter krigets slut ej ett ord öm alliansen med Italien, som dock i så hög grad bidragit till Preussens segrar. Victor Emanuel har besvarat denna sturska ohöflighet med att ej nämna ett ord om Preussen. Derörver förgryminas nu de preussiska organerna, hvilka rent ut säga, att Italien vill förgäta den preussiska alliansen och i stället sluta sig till Frankrike och Österrike, ett steg som man ej heller gerna kan klandra, ty alliansen med PAAAHGAmG A He AR 7 0