Göteborgsposten – 12 december 1866, sida 1

en insändare 1 Dagl. Allehanda. Begge dessa förf. söra en skarp och väl skuren penna; att begge äro män af tacket lider intet tvitvel. Uvem som Äar rätt och hvem som får rätt, kan ingen på förhand afgöra, i denna strid lika litet som i någon annan. Så längt har diskussionen dem emellan kommit, att hvardera parten formulerat sina påståenden. Å ona sidan, kanonbåtens förtjenster äro: ringa skottyta, kraftigt artilleri, tryggande bepansring åt eldfronten, ringa djupgående, oberoendet af ingmaskilens uppeldning oberoendet af kol, maskinister m. m., är, påstår vedersakaren, dock illusoriskt, då bogserångbåtar måste lemnas houom till hjelp). Å andra sidan, kanonbåtens fel äro: högst otullständig bepansring på tre sidor, svår rörlighet, inskränkt operationsområde, försvarslöshet under reträtt, beroende af ett annat fartyg tör fortkomst, oanvändbarhet för lilla kriget och för andra strider än frontalstrider, oformäga att förfölja en slagen, eller att uppsöka en underlägsen fiende som vill undvika batalj. — Så står nu Saken. Striden är långt itrån utkämpad. Men jag kan föreställa mig nästsammanträdande riksdagsmäns vånda, då denna fråga af dem skall behandlas: å ena sidan venerati men för den snillrike uppfinnaren, å andra sidan betänkligheternva. Besluta de sig för att bygga några kanonbåtar på försök, huru sedan prölva deras verkliga duglighet? Man kan nu taga för afgjordt att inom några veckor är det ståtliga Industripalatset förvandladt till några brädoch timmerhögar som å offentlig anktion skola försäljas. Stadsfullmäktige vilja så. Deras egentliga strätvan synes nu gå ut på, att sedan virket blir realiseradt kunna visa allmänheten, hvad deras intresse för Industriens utveckling kostat i riksdaler och öre. Det väckta förslaget att använda åtminstone en del af Industripalatset till saluhallar å Nya torget vid Banstationen å Norr, torde ej vinna några sympatier bland stadsfullmäktige, hvilka, såsom jag förut antydt, äro ense derom att så litet som möjligt befrämja, till hufvudstaders fördel, samtärdseln på stambanan, Till ganska intressanta upptäckter, förden k. lifrustkammaren, torde kunna räknas, att ett betydligt antal sadlar som förvaras der, befinnas hafva ett vida större konstvärde, än man anat. I sitt närvarande skick synas de ej hafva sådant. De äro nemligen ötverklädda med ganska simpelt tyg. Men borttages detta så befinnes de vara försedda med högst dyrbart guldoch silfverbroderi och ega ett verkligt konstvärde. Troligen hafva de förfärdigats tor någon af våra praktiälskande konungars kröningståg. Den ofvannämnde öfverklåädseln har sannolikt skett för sadlarnes begagnande sedermera vid någon af de karuseller, som under Gustaf III:s tid anställdes på Drottningholm. Det är ganska säkert att nämnde inventering, som med stor noggrannhet verkställes, skall töranleda till upptäckt af en mängd hittills förbisedda artiklar al stort värde och intresse. Innehafvaren al den stora fideikomissegendomen Ängsö i Westmanland, grelve Axel Piper, atled här för några dagar sedan etter en längre tids sjuklighet, Till detta sideikomiss hörer en guldkedja, vid hvilken den traditionen är fästad, att den af fideikomissarien alltid skall bäras, och att om den aflägges inträffar någon eldsväda på godset. Denna tradition har fått ökad betydelse derigenom att vid tvenne tilltallen, det ena i den nu aflidne gretvens, och det andra i hans fars litstid, då de tilltälligtvis aflagt kedjan, förstördes genom eldsvåda nägra gårdar. Man vet med visshet att kedjan är mer än 300 ar gammal och var en familjeklenod som medfördes hit från Litiland, deritrån familjen härstammar. Kedjan, som ursprungligen varit mycket massiv, är nu delvis så sliten att den förvaras insydd i ett sidenband, men bäres alltid al sideikomissarien om halsen. Af tidningarne har ni måhända sett att den vackra fontänen af jern, som fabriksbolavet Bolinder härstädes exponerade på Industriutställningen, blifvit inkopt at en person som vill vara okänd och af honom skänkt till Stockholms stad, med hvilken Djurgården nu är inforlitvad, för att uppställas heldst på den plan, som är belägen vid entreen till Djurgården, midtför Blaporten. Man är naturligtvis mycket nysiken att så veta kcem den okände gifvaren är, och man omtalade först att det skulle vara egaren till en Schweitzerilokal, belägen vid nämnde plats; men nu tror man sig bestämt veta att gilvaren skall vara en grosshandlare, som har sin villa ofvantör berörde plats, hvilken snart torde blifva prydd eller vanprydd af en ny sommarteater som ett bolag ernar uppföra. Samtidigt dermed att våra protektionister ras af stort bekymmer derötver att bankens silfvervaluta minskas, och anser att denna olisenhet icke kan afbjelpas törr än värdet al landets export ötverstiger importen, hvilket utan tvifvel vore högeligen önskvärdt, visar — anledda af den nu pågående inventeringen al — — — — Am must — om a En — AA — — — — DD f— — — O — — LC — — — — 2 0