Göteborgsposten – 10 december 1866, sida 1

—— ——————————— ligen aldrig höjer sig öfver medelmättan, men sjunker ock aldrig djupt derunder: hans tankar äro hvardahliqa och således förnuftsenliga. Ehuru en man med fin bildning och solida kunskaper, har dock hr Wennerberg ej under en läng följd af år ådagalagt någon åtminstone känd förtjenst om svenska vitterheten. Man ställer derför utnämningen i samband med den tänkesittets riktning, som, hvad hr. Wennerberg särskilt angår, sökt sig uttryck i stora oratorier, hvilkas genialitet visserligen vi ej vilja förneka, men hvilkas värde det egentligen tillhör en annan areopag än Svenska Akademien att bedöma och belöna. Det skulle vara i mer än ett hänseende beklagligt, om Svenska Akademien nu skulle genom ett eller annat mäktigt inflytande blifva en härd älven för nämnda riktning, som ej tvekar att sätta en bibliskt färgad aforism, om än af tvetydigt värde, högre än något annat skönt och högt inom diktens evigt lcende, naiva och friska verld. Detta skulle helt enkelt leda derhän, att en viss utpräglad tendens blefve den bestämmande vid en vitterhetens och smakens domstol, hvars grundpelare deremot just borde vara, att den är fri från hvarje annan förutittning, än den som ligger i förpligtelsen att öka och belöna det sköna — äfven om det skulle hölja sig uti den något sjelssväldiga drägten af en Orvar Oddisk chansonnette. Angkorv. Orädds skeppsbrott. Till sjöförsvarsdepartementet från London ingångna telegrafunderrättelser bekräfta tyvärr hvad de lörsta rapporterna gålvo anledning befara, att neml. korvetten är vrak och kommer att såsom sådant försäljas. En del inventarier hatva blifvit bergade, och komma de värdetullare bland dessa att öfversändas till Sverige. Angkorvetten Orädds besättning och befäl skulle, enligt hit ingånget telegram, som igår med ångt. Carl XV från London afgå hit till Göteborg. — I P.-T. för i Lördags uppgifves deremot, att de skulle afgå från London såsom i dag, Måndagen, samt direkte till Karlskrona.