Göteborgsposten – 5 december 1866, sida 1

betäckte hennes kinder. Då hon hastigt vände sig om för att efterkomma lord Danes befallning, såg hon Ravensbirds ögon fästade på sig. — Är det verkligen kapten Dane? frågade hon och stannade bredvid mannen. — Ja, mylady, det är allt hvad som återstår af honom. Jag skulle känna igen honom bland tusende. Hon brast i en flod af tårar och skyndade till sitt rum. Squire Lester som ej hade minsta aning om hvad som tilldrog sig dernere och trodde bullret härledde sig af någon helt obetydlig anledning väntade på hennes återkomst till samtalsrummet, och väntade förgäfves. En undersökning blef hållen i all skyndsambet. Det var föga mer än en formalitet, endast för att tillfredsställa lagens fordringar. Ravensbird intygade att det var hans atlidne herres qvarlefvor; Mitehel afgaf sitt vittneshörd, Drake likaså. På bakre delen af hufvudet fann man en betydlig spricka i hufvudskälen, mer än tillräckligt stor, såsom läkaren utlät sig, för att för att förorsaka döden. Det domslut som afkunnades var Åuppsåtligt mord af någon eller några obekanta personer; och detta bevisade att allmänna opinionen ej, såsom först, helt och hållet förI dömde Richard Ravensbird. I (Forts.)