Göteborgsposten – 3 december 1866, sida 2

romerska banken ej längre kan för allmänheven invexla den obetyd iga summan at 6,000 scudi om dagen. Att återgitva de olika klerikala organernas många och bittra utgjutelser i dessa dagar torde vara öfverflödigt. Deras mission Å alltjemt densamma: att neddsätta Italien, häckla Frankrike och predika för påtven non possumus. Handelsernas egen logik skall dock ill slut utradera detta non-I Paris berättas redan, att man lyckats ingå en iilltredsstallande öfverenskommelse mellan Frankrike och Nordamerika, hvilken -kulle göra hvarje förlangning at den mexiaanska occupationen ötverflödig. I ett bret från den franska hufvudstaden skrives d. 27 nov.: Om det är sannt, att Frankrike i Washington gjort inledande steg, för att Noruamerika skall gora Mexicos transka kreditorer skadelösa, så var kejsar Maximilian uppgiven längt förr, än han uppgaf sig sjell. Fran toulon afgår i dag det nödiga antalet transvorttartyg tör afuemtande at 10,000 man trupper jemte motsvarande materiel och hästar. rån Cuerbourg skola sex andra fartyg senare alga för samma ändamål. Man kanner när ännu ingenung bestamdare angaende Maxumilians öde, bvilken omstandighet atven torklaras vara orsaken till att den nye transke sesandten i Washington, br Bertnemy, tätt velallmng att ej atresa till sin post, lörran nästa mexicanska postångare anländt. Det är möjligt, att Momiteur, då ban siutligen bry(or tystnaden i atscende på MuxMmslaS oGe, samudigt skall uatstoju en olverenskolumelso mellan kejsaren och Forenta Staterna, nvilken skulle på ott UlIfredsstallande sate upprätthålla Frankrikes ura säval som duss IHtressen!. Til den amerikanska tidn. New-Norh. Ileraldmeddelas 1 oett bret tran Mexicos aufvudstad under d. 29 Oki töljande om de stevaste handelserna derstädes: Kejsardömwers oue ar nu algjordt. Maximilian bar viserlitzen annu icke nedlayr kronan, wen hkväl lemuat än tron, och i hans mallo regerar ev trämmande d.ktaior, marskalk IBazuine. För olrigi seck hela saken lugut för sig; histomen kan nappeukken uppvisa maken till en så fredlig revolutlouIIvar och en visste i sista veckun, att en katasttol nära förestod; HAUummugen var upphetsad till det yttersta, och om krisen ej komuit vult utvrott, skulle irausmannens stallung i hufvudstaden blivit mycket svar. M-tskalk Bozainv skall halva sorsakrat flera kapuulisier, utt allt skulle gå bru, om staden förnulle sig lugu, ty der rådde det bästa lörstånd melsan Frauknke och Förenta otaterus ang. Mexicos sramud, Doetta tycktes hafva lugnat betolkningen, emedan alla partier åro eniga om, att Mexicos framud är beroende at Nordamerika, och att Förenta Staserna antingen genom protek orat eller genom vänskaplig hjelp skula sörja tör den mexicauska nationens bästa. Att Maxinulian uppgisvit tronen och att Bazaine regerar, medguves Öppet af härvarande fransmän och förnekas endast af de kejserligt sinnade. Nagra mil utansor hufvuustaden mötte Maximiliau på resan ull Or zaba belälhalvaren a det österrikiska krigsskepp, som ligger vid Vera Cruz. Han tillåt denne fortsätta vägen till Mexico, men ålade honom att inom ett dygn vånda ullbaka till Vera Cruz, då han skulle iuskeppa sig med honom. Iauan Maximilian lemnade slottet Cuupultepec, usdkedade han hela sin tjenareskara och lät inpacka alla effekter; men detta utfördes så hembgt, att ingen — ej ens turstiunan Iurbide, som bebol flera rum i slottet — tick veta nagot derom. Furstiunan blef derfor i hög olverraskad. när hon emottog Muximwilians asakedeskrivelse; hon skyndade vl Cnupultepec, men kejsaren ville icke emottaga henne. Så turt han var i ordning med förberedelserna wil afresan. utnämnde hav muntiigen Bazame till regent och hänvisa se miulstrarne till denne. Följande dag tog ban afsked ut sina tjenare på slottet. Scenen var rorande; hela kejsurens omgimieg har slädse varit den vänlige och välvillige herren mycket tillgilven; alla giätv, och Maximilian sjelf knnde ej beller undertrycka sin roreise. Genom de ssta dagarnes upphetsade stämning hade en frossfeber åter kommit till utbrott; kejsaren gick tidigt till hvila, men följande morgon (u. 20 Okt.) var han åter stärkt, steg till häst och passerade i spetsen för en liten eskort om 20 man Chupultebece slottsportar, för att för alltid säga sin kejsartron farväl Bland juaristerna hade det ej törblitvit obekant, att kejsaren tänkte fly vill Europa. Genom hemliga sändebud underrättade de anforarne för do republikanska kårerna vid San Luis Potosi ooh general Porfirio Diaz i Oxouca om sakernas ställning och uppmanade dem att utskicka aflelningar, hvilka kunJe uppsnappa den flyktande kejsaren mellan Puebla och Paso del Macho. De tyckas hafva varit temligen säkra på sin sak; åtminstone ingingos betydaode vad af denna anledning, Men esaiändet var alltför stort, och de republikanska trupperna skulle derförutan hugga si igenom kejserliga och franska afdelningar, innan de kunde nå målet; nog af fångsten lyckades icke. I Lördags skulle de yttre arbetena å den stora utställningsbyggnaden i Paris vara enligt kontrakt afslutade. Från och med den dagen har den stora utställningskomitån förlagt sitt säte till sjelfva denna byggnad, under det att de inre arbetena skola samtidigt med den största itver beredas. På undervisningsministern Durnys anordning hafva inom alla Mairieerna i Paris inrättats stora folkbiblioteker, och har början gjorts med dem uti arbetareqvarteren. Samtidigt ha öppnats stora, uppvärmda och med gas upplysta salar, i hvilka de bildningsbeSma———— AA ———r— — ————Z———.Ö.n.—— ——L— X — ————.— —— — — n— c — —— m-(((uurmmmmmcmmo(oae mess —