— Men ni stannade väl icke der? — Jag stannade der, och tjugo personer som gingo ut och in sågo mig der. Jag gick icke ut på hela dagon. Jag åt middag och drack thö med Hawthorne och hans hustru. — Hvad gjorde ni sedan? — Sedan jag druckit the satt jag hos dem en stund och derefter gick jag ut på en promenad. — Jag trodde just det! utropade den häftige mr Apperly. Hvart gick ni? Hvilken väg? — Jag tror ej att det rör någon hvilken väg jag gick, blef svaret. -Jo, det rör on hvar. Måhäuda gick ni härät? — Åh, för tusan! tillade lagkarlen i det han sprang upp vid en hastig erinring. — jag mötte er ju sjelf Ravensbird! Jag var på min väg hem från en klient och jag mötte er kommande i denna riktaing — åt slottet till. Det var omkring kl. sju på aftonen. Jag såg er icke, svarade Ravonsbird. — Kanske icke, men jag såg er, och det betyder mera. Ivart gick ni? — Det angår blott mig, svarade mannen. Jag ämnade ej göra något ondt och gjorde det icke. Jag var icke ute länge utan återvävde snart till värdshuset. (Forts.)